Lös ut x
x = \frac{\sqrt{33} - 1}{2} \approx 2,372281323
x=\frac{-\sqrt{33}-1}{2}\approx -3,372281323
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-8x+4x=5x\left(x-2\right)+\left(x-2\right)\times 8
Variabeln x får inte vara lika med 2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x-2.
3x^{2}-4x=5x\left(x-2\right)+\left(x-2\right)\times 8
Slå ihop -8x och 4x för att få -4x.
3x^{2}-4x=5x^{2}-10x+\left(x-2\right)\times 8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 5x med x-2.
3x^{2}-4x=5x^{2}-10x+8x-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 8.
3x^{2}-4x=5x^{2}-2x-16
Slå ihop -10x och 8x för att få -2x.
3x^{2}-4x-5x^{2}=-2x-16
Subtrahera 5x^{2} från båda led.
-2x^{2}-4x=-2x-16
Slå ihop 3x^{2} och -5x^{2} för att få -2x^{2}.
-2x^{2}-4x+2x=-16
Lägg till 2x på båda sidorna.
-2x^{2}-2x=-16
Slå ihop -4x och 2x för att få -2x.
-2x^{2}-2x+16=0
Lägg till 16 på båda sidorna.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-2\right)\times 16}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med -2 och c med 16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-2\right)\times 16}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+8\times 16}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+128}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 16.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{132}}{2\left(-2\right)}
Addera 4 till 128.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{33}}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 132.
x=\frac{2±2\sqrt{33}}{2\left(-2\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2\sqrt{33}}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{2\sqrt{33}+2}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{33}}{-4} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{33}.
x=\frac{-\sqrt{33}-1}{2}
Dela 2+2\sqrt{33} med -4.
x=\frac{2-2\sqrt{33}}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{33}}{-4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{33} från 2.
x=\frac{\sqrt{33}-1}{2}
Dela 2-2\sqrt{33} med -4.
x=\frac{-\sqrt{33}-1}{2} x=\frac{\sqrt{33}-1}{2}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-8x+4x=5x\left(x-2\right)+\left(x-2\right)\times 8
Variabeln x får inte vara lika med 2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x-2.
3x^{2}-4x=5x\left(x-2\right)+\left(x-2\right)\times 8
Slå ihop -8x och 4x för att få -4x.
3x^{2}-4x=5x^{2}-10x+\left(x-2\right)\times 8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 5x med x-2.
3x^{2}-4x=5x^{2}-10x+8x-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 8.
3x^{2}-4x=5x^{2}-2x-16
Slå ihop -10x och 8x för att få -2x.
3x^{2}-4x-5x^{2}=-2x-16
Subtrahera 5x^{2} från båda led.
-2x^{2}-4x=-2x-16
Slå ihop 3x^{2} och -5x^{2} för att få -2x^{2}.
-2x^{2}-4x+2x=-16
Lägg till 2x på båda sidorna.
-2x^{2}-2x=-16
Slå ihop -4x och 2x för att få -2x.
\frac{-2x^{2}-2x}{-2}=-\frac{16}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-2}\right)x=-\frac{16}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}+x=-\frac{16}{-2}
Dela -2 med -2.
x^{2}+x=8
Dela -16 med -2.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=8+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=8+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{33}{4}
Addera 8 till \frac{1}{4}.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{33}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{33}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{33}}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{33}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{33}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{33}-1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}