Lös ut x
x=-4
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3\times 2+3\left(x+2\right)\left(-\frac{1}{3}\right)=\left(x+2\right)x
Variabeln x får inte vara lika med -2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 3\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x+2,3.
6+3\left(x+2\right)\left(-\frac{1}{3}\right)=\left(x+2\right)x
Multiplicera 3 och 2 för att få 6.
6-\left(x+2\right)=\left(x+2\right)x
Multiplicera 3 och -\frac{1}{3} för att få -1.
6-x-2=\left(x+2\right)x
Hitta motsatsen till x+2 genom att hitta motsatsen till varje term.
4-x=\left(x+2\right)x
Subtrahera 2 från 6 för att få 4.
4-x=x^{2}+2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x.
4-x-x^{2}=2x
Subtrahera x^{2} från båda led.
4-x-x^{2}-2x=0
Subtrahera 2x från båda led.
4-3x-x^{2}=0
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
-x^{2}-3x+4=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-3 ab=-4=-4
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -x^{2}+ax+bx+4. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-4 2,-2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -4.
1-4=-3 2-2=0
Beräkna summan för varje par.
a=1 b=-4
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(-x^{2}+x\right)+\left(-4x+4\right)
Skriv om -x^{2}-3x+4 som \left(-x^{2}+x\right)+\left(-4x+4\right).
x\left(-x+1\right)+4\left(-x+1\right)
Utfaktor x i den första och den 4 i den andra gruppen.
\left(-x+1\right)\left(x+4\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-4
Lös -x+1=0 och x+4=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3\times 2+3\left(x+2\right)\left(-\frac{1}{3}\right)=\left(x+2\right)x
Variabeln x får inte vara lika med -2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 3\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x+2,3.
6+3\left(x+2\right)\left(-\frac{1}{3}\right)=\left(x+2\right)x
Multiplicera 3 och 2 för att få 6.
6-\left(x+2\right)=\left(x+2\right)x
Multiplicera 3 och -\frac{1}{3} för att få -1.
6-x-2=\left(x+2\right)x
Hitta motsatsen till x+2 genom att hitta motsatsen till varje term.
4-x=\left(x+2\right)x
Subtrahera 2 från 6 för att få 4.
4-x=x^{2}+2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x.
4-x-x^{2}=2x
Subtrahera x^{2} från båda led.
4-x-x^{2}-2x=0
Subtrahera 2x från båda led.
4-3x-x^{2}=0
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
-x^{2}-3x+4=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-1\right)\times 4}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -3 och c med 4 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-1\right)\times 4}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+4\times 4}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+16}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 4.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{25}}{2\left(-1\right)}
Addera 9 till 16.
x=\frac{-\left(-3\right)±5}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 25.
x=\frac{3±5}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±5}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{8}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±5}{-2} när ± är plus. Addera 3 till 5.
x=-4
Dela 8 med -2.
x=-\frac{2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±5}{-2} när ± är minus. Subtrahera 5 från 3.
x=1
Dela -2 med -2.
x=-4 x=1
Ekvationen har lösts.
3\times 2+3\left(x+2\right)\left(-\frac{1}{3}\right)=\left(x+2\right)x
Variabeln x får inte vara lika med -2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 3\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x+2,3.
6+3\left(x+2\right)\left(-\frac{1}{3}\right)=\left(x+2\right)x
Multiplicera 3 och 2 för att få 6.
6-\left(x+2\right)=\left(x+2\right)x
Multiplicera 3 och -\frac{1}{3} för att få -1.
6-x-2=\left(x+2\right)x
Hitta motsatsen till x+2 genom att hitta motsatsen till varje term.
4-x=\left(x+2\right)x
Subtrahera 2 från 6 för att få 4.
4-x=x^{2}+2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x.
4-x-x^{2}=2x
Subtrahera x^{2} från båda led.
4-x-x^{2}-2x=0
Subtrahera 2x från båda led.
4-3x-x^{2}=0
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
-3x-x^{2}=-4
Subtrahera 4 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-x^{2}-3x=-4
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}-3x}{-1}=-\frac{4}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\left(-\frac{3}{-1}\right)x=-\frac{4}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}+3x=-\frac{4}{-1}
Dela -3 med -1.
x^{2}+3x=4
Dela -4 med -1.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=4+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=4+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{25}{4}
Addera 4 till \frac{9}{4}.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{5}{2} x+\frac{3}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
x=1 x=-4
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}