Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=-3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2-2x\left(x+1\right)=5\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med -1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x+1.
2-2x^{2}-2x=5\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x med x+1.
2-2x^{2}-2x=5x+5
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 5 med x+1.
2-2x^{2}-2x-5x=5
Subtrahera 5x från båda led.
2-2x^{2}-7x=5
Slå ihop -2x och -5x för att få -7x.
2-2x^{2}-7x-5=0
Subtrahera 5 från båda led.
-3-2x^{2}-7x=0
Subtrahera 5 från 2 för att få -3.
-2x^{2}-7x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\left(-2\right)\left(-3\right)}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med -7 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\left(-2\right)\left(-3\right)}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera -7.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49+8\left(-3\right)}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-24}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med -3.
x=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{25}}{2\left(-2\right)}
Addera 49 till -24.
x=\frac{-\left(-7\right)±5}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 25.
x=\frac{7±5}{2\left(-2\right)}
Motsatsen till -7 är 7.
x=\frac{7±5}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{12}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±5}{-4} när ± är plus. Addera 7 till 5.
x=-3
Dela 12 med -4.
x=\frac{2}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{7±5}{-4} när ± är minus. Subtrahera 5 från 7.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-3 x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
2-2x\left(x+1\right)=5\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med -1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x+1.
2-2x^{2}-2x=5\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x med x+1.
2-2x^{2}-2x=5x+5
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 5 med x+1.
2-2x^{2}-2x-5x=5
Subtrahera 5x från båda led.
2-2x^{2}-7x=5
Slå ihop -2x och -5x för att få -7x.
-2x^{2}-7x=5-2
Subtrahera 2 från båda led.
-2x^{2}-7x=3
Subtrahera 2 från 5 för att få 3.
\frac{-2x^{2}-7x}{-2}=\frac{3}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\left(-\frac{7}{-2}\right)x=\frac{3}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}+\frac{7}{2}x=\frac{3}{-2}
Dela -7 med -2.
x^{2}+\frac{7}{2}x=-\frac{3}{2}
Dela 3 med -2.
x^{2}+\frac{7}{2}x+\left(\frac{7}{4}\right)^{2}=-\frac{3}{2}+\left(\frac{7}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{7}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{7}{2}x+\frac{49}{16}=-\frac{3}{2}+\frac{49}{16}
Kvadrera \frac{7}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{7}{2}x+\frac{49}{16}=\frac{25}{16}
Addera -\frac{3}{2} till \frac{49}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{7}{4}\right)^{2}=\frac{25}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{7}{2}x+\frac{49}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{7}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{7}{4}=\frac{5}{4} x+\frac{7}{4}=-\frac{5}{4}
Förenkla.
x=-\frac{1}{2} x=-3
Subtrahera \frac{7}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}