Lös ut x (complex solution)
x=\frac{-19+3\sqrt{15}i}{8}\approx -2,375+1,452368755i
x=\frac{-3\sqrt{15}i-19}{8}\approx -2,375-1,452368755i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{6}\left(4x+5\right)\left(-\frac{2}{3}\right)\left(2x+7\right)=3
Bråktalet \frac{-2}{3} kan skrivas om som -\frac{2}{3} genom att extrahera minustecknet.
-\frac{1}{9}\left(4x+5\right)\left(2x+7\right)=3
Multiplicera \frac{1}{6} och -\frac{2}{3} för att få -\frac{1}{9}.
\left(-\frac{4}{9}x-\frac{5}{9}\right)\left(2x+7\right)=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -\frac{1}{9} med 4x+5.
-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x-\frac{35}{9}=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -\frac{4}{9}x-\frac{5}{9} med 2x+7 och slå ihop lika termer.
-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x-\frac{35}{9}-3=0
Subtrahera 3 från båda led.
-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x-\frac{62}{9}=0
Subtrahera 3 från -\frac{35}{9} för att få -\frac{62}{9}.
x=\frac{-\left(-\frac{38}{9}\right)±\sqrt{\left(-\frac{38}{9}\right)^{2}-4\left(-\frac{8}{9}\right)\left(-\frac{62}{9}\right)}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -\frac{8}{9}, b med -\frac{38}{9} och c med -\frac{62}{9} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{38}{9}\right)±\sqrt{\frac{1444}{81}-4\left(-\frac{8}{9}\right)\left(-\frac{62}{9}\right)}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Kvadrera -\frac{38}{9} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\left(-\frac{38}{9}\right)±\sqrt{\frac{1444}{81}+\frac{32}{9}\left(-\frac{62}{9}\right)}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Multiplicera -4 med -\frac{8}{9}.
x=\frac{-\left(-\frac{38}{9}\right)±\sqrt{\frac{1444-1984}{81}}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Multiplicera \frac{32}{9} med -\frac{62}{9} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{38}{9}\right)±\sqrt{-\frac{20}{3}}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Addera \frac{1444}{81} till -\frac{1984}{81} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{38}{9}\right)±\frac{2\sqrt{15}i}{3}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Dra kvadratroten ur -\frac{20}{3}.
x=\frac{\frac{38}{9}±\frac{2\sqrt{15}i}{3}}{2\left(-\frac{8}{9}\right)}
Motsatsen till -\frac{38}{9} är \frac{38}{9}.
x=\frac{\frac{38}{9}±\frac{2\sqrt{15}i}{3}}{-\frac{16}{9}}
Multiplicera 2 med -\frac{8}{9}.
x=\frac{\frac{2\sqrt{15}i}{3}+\frac{38}{9}}{-\frac{16}{9}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{38}{9}±\frac{2\sqrt{15}i}{3}}{-\frac{16}{9}} när ± är plus. Addera \frac{38}{9} till \frac{2i\sqrt{15}}{3}.
x=\frac{-3\sqrt{15}i-19}{8}
Dela \frac{38}{9}+\frac{2i\sqrt{15}}{3} med -\frac{16}{9} genom att multiplicera \frac{38}{9}+\frac{2i\sqrt{15}}{3} med reciproken till -\frac{16}{9}.
x=\frac{-\frac{2\sqrt{15}i}{3}+\frac{38}{9}}{-\frac{16}{9}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{38}{9}±\frac{2\sqrt{15}i}{3}}{-\frac{16}{9}} när ± är minus. Subtrahera \frac{2i\sqrt{15}}{3} från \frac{38}{9}.
x=\frac{-19+3\sqrt{15}i}{8}
Dela \frac{38}{9}-\frac{2i\sqrt{15}}{3} med -\frac{16}{9} genom att multiplicera \frac{38}{9}-\frac{2i\sqrt{15}}{3} med reciproken till -\frac{16}{9}.
x=\frac{-3\sqrt{15}i-19}{8} x=\frac{-19+3\sqrt{15}i}{8}
Ekvationen har lösts.
\frac{1}{6}\left(4x+5\right)\left(-\frac{2}{3}\right)\left(2x+7\right)=3
Bråktalet \frac{-2}{3} kan skrivas om som -\frac{2}{3} genom att extrahera minustecknet.
-\frac{1}{9}\left(4x+5\right)\left(2x+7\right)=3
Multiplicera \frac{1}{6} och -\frac{2}{3} för att få -\frac{1}{9}.
\left(-\frac{4}{9}x-\frac{5}{9}\right)\left(2x+7\right)=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -\frac{1}{9} med 4x+5.
-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x-\frac{35}{9}=3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -\frac{4}{9}x-\frac{5}{9} med 2x+7 och slå ihop lika termer.
-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x=3+\frac{35}{9}
Lägg till \frac{35}{9} på båda sidorna.
-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x=\frac{62}{9}
Addera 3 och \frac{35}{9} för att få \frac{62}{9}.
\frac{-\frac{8}{9}x^{2}-\frac{38}{9}x}{-\frac{8}{9}}=\frac{\frac{62}{9}}{-\frac{8}{9}}
Dela båda ekvationsled med -\frac{8}{9}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{38}{9}}{-\frac{8}{9}}\right)x=\frac{\frac{62}{9}}{-\frac{8}{9}}
Division med -\frac{8}{9} tar ut multiplikationen med -\frac{8}{9}.
x^{2}+\frac{19}{4}x=\frac{\frac{62}{9}}{-\frac{8}{9}}
Dela -\frac{38}{9} med -\frac{8}{9} genom att multiplicera -\frac{38}{9} med reciproken till -\frac{8}{9}.
x^{2}+\frac{19}{4}x=-\frac{31}{4}
Dela \frac{62}{9} med -\frac{8}{9} genom att multiplicera \frac{62}{9} med reciproken till -\frac{8}{9}.
x^{2}+\frac{19}{4}x+\left(\frac{19}{8}\right)^{2}=-\frac{31}{4}+\left(\frac{19}{8}\right)^{2}
Dividera \frac{19}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{19}{8}. Addera sedan kvadraten av \frac{19}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{19}{4}x+\frac{361}{64}=-\frac{31}{4}+\frac{361}{64}
Kvadrera \frac{19}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{19}{4}x+\frac{361}{64}=-\frac{135}{64}
Addera -\frac{31}{4} till \frac{361}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{19}{8}\right)^{2}=-\frac{135}{64}
Faktorisera x^{2}+\frac{19}{4}x+\frac{361}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{19}{8}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{135}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{19}{8}=\frac{3\sqrt{15}i}{8} x+\frac{19}{8}=-\frac{3\sqrt{15}i}{8}
Förenkla.
x=\frac{-19+3\sqrt{15}i}{8} x=\frac{-3\sqrt{15}i-19}{8}
Subtrahera \frac{19}{8} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}