Lös ut x
x=\frac{\sqrt{3}-1}{2}\approx 0,366025404
x=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}\approx -1,366025404
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{2}=x^{2}+x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x+1.
x^{2}+x=\frac{1}{2}
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}+x-\frac{1}{2}=0
Subtrahera \frac{1}{2} från båda led.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\left(-\frac{1}{2}\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 1 och c med -\frac{1}{2} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\left(-\frac{1}{2}\right)}}{2}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1+2}}{2}
Multiplicera -4 med -\frac{1}{2}.
x=\frac{-1±\sqrt{3}}{2}
Addera 1 till 2.
x=\frac{\sqrt{3}-1}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±\sqrt{3}}{2} när ± är plus. Addera -1 till \sqrt{3}.
x=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±\sqrt{3}}{2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{3} från -1.
x=\frac{\sqrt{3}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}
Ekvationen har lösts.
\frac{1}{2}=x^{2}+x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x+1.
x^{2}+x=\frac{1}{2}
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{1}{2}+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{3}{4}
Addera \frac{1}{2} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{3}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{3}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{3}}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{3}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{3}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}