Lös ut k
k=2
k=-\frac{2}{3}\approx -0,666666667
Aktie
Kopieras till Urklipp
1\left(1-\frac{k}{2}\right)\left(2-k\right)=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Multiplicera båda ekvationsled med 2.
\left(1-\frac{k}{2}\right)\left(2-k\right)=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1 med 1-\frac{k}{2}.
2-k+2\left(-\frac{k}{2}\right)-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen genom att multiplicera varje term av 1-\frac{k}{2} med varje term av 2-k.
2-k+\frac{-2k}{2}-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Uttryck 2\left(-\frac{k}{2}\right) som ett enda bråktal.
2-k-k-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Förkorta 2 och 2.
2-2k-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Slå ihop -k och -k för att få -2k.
2-2k+\frac{k}{2}k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Multiplicera -1 och -1 för att få 1.
2-2k+\frac{kk}{2}=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Uttryck \frac{k}{2}k som ett enda bråktal.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Multiplicera k och k för att få k^{2}.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=\left(2k+4\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med k+2.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k+2k\left(-\frac{k}{2}\right)+4+4\left(-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen genom att multiplicera varje term av 2k+4 med varje term av 1-\frac{k}{2}.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k+\frac{-2k}{2}k+4+4\left(-\frac{k}{2}\right)
Uttryck 2\left(-\frac{k}{2}\right) som ett enda bråktal.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k-kk+4+4\left(-\frac{k}{2}\right)
Förkorta 2 och 2.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k-kk+4-2k
Tar ut den största gemensamma faktorn 2 i 4 och 2.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=-kk+4
Slå ihop 2k och -2k för att få 0.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=-k^{2}+4
Multiplicera k och k för att få k^{2}.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}+k^{2}=4
Lägg till k^{2} på båda sidorna.
2-2k+\frac{3}{2}k^{2}=4
Slå ihop \frac{k^{2}}{2} och k^{2} för att få \frac{3}{2}k^{2}.
2-2k+\frac{3}{2}k^{2}-4=0
Subtrahera 4 från båda led.
-2-2k+\frac{3}{2}k^{2}=0
Subtrahera 4 från 2 för att få -2.
\frac{3}{2}k^{2}-2k-2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
k=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times \frac{3}{2}\left(-2\right)}}{2\times \frac{3}{2}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{3}{2}, b med -2 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
k=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times \frac{3}{2}\left(-2\right)}}{2\times \frac{3}{2}}
Kvadrera -2.
k=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-6\left(-2\right)}}{2\times \frac{3}{2}}
Multiplicera -4 med \frac{3}{2}.
k=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+12}}{2\times \frac{3}{2}}
Multiplicera -6 med -2.
k=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{16}}{2\times \frac{3}{2}}
Addera 4 till 12.
k=\frac{-\left(-2\right)±4}{2\times \frac{3}{2}}
Dra kvadratroten ur 16.
k=\frac{2±4}{2\times \frac{3}{2}}
Motsatsen till -2 är 2.
k=\frac{2±4}{3}
Multiplicera 2 med \frac{3}{2}.
k=\frac{6}{3}
Lös nu ekvationen k=\frac{2±4}{3} när ± är plus. Addera 2 till 4.
k=2
Dela 6 med 3.
k=-\frac{2}{3}
Lös nu ekvationen k=\frac{2±4}{3} när ± är minus. Subtrahera 4 från 2.
k=2 k=-\frac{2}{3}
Ekvationen har lösts.
1\left(1-\frac{k}{2}\right)\left(2-k\right)=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Multiplicera båda ekvationsled med 2.
\left(1-\frac{k}{2}\right)\left(2-k\right)=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1 med 1-\frac{k}{2}.
2-k+2\left(-\frac{k}{2}\right)-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen genom att multiplicera varje term av 1-\frac{k}{2} med varje term av 2-k.
2-k+\frac{-2k}{2}-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Uttryck 2\left(-\frac{k}{2}\right) som ett enda bråktal.
2-k-k-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Förkorta 2 och 2.
2-2k-\left(-\frac{k}{2}\right)k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Slå ihop -k och -k för att få -2k.
2-2k+\frac{k}{2}k=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Multiplicera -1 och -1 för att få 1.
2-2k+\frac{kk}{2}=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Uttryck \frac{k}{2}k som ett enda bråktal.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2\left(k+2\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Multiplicera k och k för att få k^{2}.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=\left(2k+4\right)\left(1-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med k+2.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k+2k\left(-\frac{k}{2}\right)+4+4\left(-\frac{k}{2}\right)
Använd den distributiva egenskapen genom att multiplicera varje term av 2k+4 med varje term av 1-\frac{k}{2}.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k+\frac{-2k}{2}k+4+4\left(-\frac{k}{2}\right)
Uttryck 2\left(-\frac{k}{2}\right) som ett enda bråktal.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k-kk+4+4\left(-\frac{k}{2}\right)
Förkorta 2 och 2.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=2k-kk+4-2k
Tar ut den största gemensamma faktorn 2 i 4 och 2.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=-kk+4
Slå ihop 2k och -2k för att få 0.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}=-k^{2}+4
Multiplicera k och k för att få k^{2}.
2-2k+\frac{k^{2}}{2}+k^{2}=4
Lägg till k^{2} på båda sidorna.
2-2k+\frac{3}{2}k^{2}=4
Slå ihop \frac{k^{2}}{2} och k^{2} för att få \frac{3}{2}k^{2}.
-2k+\frac{3}{2}k^{2}=4-2
Subtrahera 2 från båda led.
-2k+\frac{3}{2}k^{2}=2
Subtrahera 2 från 4 för att få 2.
\frac{3}{2}k^{2}-2k=2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{\frac{3}{2}k^{2}-2k}{\frac{3}{2}}=\frac{2}{\frac{3}{2}}
Dela båda ekvationsled med \frac{3}{2}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
k^{2}+\left(-\frac{2}{\frac{3}{2}}\right)k=\frac{2}{\frac{3}{2}}
Division med \frac{3}{2} tar ut multiplikationen med \frac{3}{2}.
k^{2}-\frac{4}{3}k=\frac{2}{\frac{3}{2}}
Dela -2 med \frac{3}{2} genom att multiplicera -2 med reciproken till \frac{3}{2}.
k^{2}-\frac{4}{3}k=\frac{4}{3}
Dela 2 med \frac{3}{2} genom att multiplicera 2 med reciproken till \frac{3}{2}.
k^{2}-\frac{4}{3}k+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{4}{3}+\left(-\frac{2}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{4}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{2}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{2}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
k^{2}-\frac{4}{3}k+\frac{4}{9}=\frac{4}{3}+\frac{4}{9}
Kvadrera -\frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
k^{2}-\frac{4}{3}k+\frac{4}{9}=\frac{16}{9}
Addera \frac{4}{3} till \frac{4}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(k-\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{16}{9}
Faktorisera k^{2}-\frac{4}{3}k+\frac{4}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(k-\frac{2}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{16}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
k-\frac{2}{3}=\frac{4}{3} k-\frac{2}{3}=-\frac{4}{3}
Förenkla.
k=2 k=-\frac{2}{3}
Addera \frac{2}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}