Lös ut x
x = -\frac{9}{2} = -4\frac{1}{2} = -4,5
x=6
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2\left(x^{2}+6\right)-21=3\left(x+15\right)
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 3,2.
2x^{2}+12-21=3\left(x+15\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med x^{2}+6.
2x^{2}-9=3\left(x+15\right)
Subtrahera 21 från 12 för att få -9.
2x^{2}-9=3x+45
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x+15.
2x^{2}-9-3x=45
Subtrahera 3x från båda led.
2x^{2}-9-3x-45=0
Subtrahera 45 från båda led.
2x^{2}-54-3x=0
Subtrahera 45 från -9 för att få -54.
2x^{2}-3x-54=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-3 ab=2\left(-54\right)=-108
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-54. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-108 2,-54 3,-36 4,-27 6,-18 9,-12
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -108.
1-108=-107 2-54=-52 3-36=-33 4-27=-23 6-18=-12 9-12=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-12 b=9
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(2x^{2}-12x\right)+\left(9x-54\right)
Skriv om 2x^{2}-3x-54 som \left(2x^{2}-12x\right)+\left(9x-54\right).
2x\left(x-6\right)+9\left(x-6\right)
Utfaktor 2x i den första och den 9 i den andra gruppen.
\left(x-6\right)\left(2x+9\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-6 genom att använda distributivitet.
x=6 x=-\frac{9}{2}
Lös x-6=0 och 2x+9=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2\left(x^{2}+6\right)-21=3\left(x+15\right)
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 3,2.
2x^{2}+12-21=3\left(x+15\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med x^{2}+6.
2x^{2}-9=3\left(x+15\right)
Subtrahera 21 från 12 för att få -9.
2x^{2}-9=3x+45
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x+15.
2x^{2}-9-3x=45
Subtrahera 3x från båda led.
2x^{2}-9-3x-45=0
Subtrahera 45 från båda led.
2x^{2}-54-3x=0
Subtrahera 45 från -9 för att få -54.
2x^{2}-3x-54=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 2\left(-54\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med -54 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 2\left(-54\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-8\left(-54\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+432}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -54.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{441}}{2\times 2}
Addera 9 till 432.
x=\frac{-\left(-3\right)±21}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 441.
x=\frac{3±21}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±21}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{24}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±21}{4} när ± är plus. Addera 3 till 21.
x=6
Dela 24 med 4.
x=-\frac{18}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±21}{4} när ± är minus. Subtrahera 21 från 3.
x=-\frac{9}{2}
Minska bråktalet \frac{-18}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=6 x=-\frac{9}{2}
Ekvationen har lösts.
2\left(x^{2}+6\right)-21=3\left(x+15\right)
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6, den minsta gemensamma multipeln för 3,2.
2x^{2}+12-21=3\left(x+15\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med x^{2}+6.
2x^{2}-9=3\left(x+15\right)
Subtrahera 21 från 12 för att få -9.
2x^{2}-9=3x+45
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x+15.
2x^{2}-9-3x=45
Subtrahera 3x från båda led.
2x^{2}-3x=45+9
Lägg till 9 på båda sidorna.
2x^{2}-3x=54
Addera 45 och 9 för att få 54.
\frac{2x^{2}-3x}{2}=\frac{54}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=\frac{54}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=27
Dela 54 med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=27+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=27+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{441}{16}
Addera 27 till \frac{9}{16}.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{441}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{441}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{21}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{21}{4}
Förenkla.
x=6 x=-\frac{9}{2}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}