Beräkna
\frac{5\sqrt{2}}{2}+1\approx 4,535533906
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{4\sqrt{3}-\sqrt{27}}{\sqrt{3}}+2\sqrt{6}\sqrt{\frac{1}{3}}+\sin(45)
Faktorisera 48=4^{2}\times 3. Skriv om kvadratroten av produkt \sqrt{4^{2}\times 3} som produkten av fyrkantiga rötter \sqrt{4^{2}}\sqrt{3}. Dra kvadratroten ur 4^{2}.
\frac{4\sqrt{3}-3\sqrt{3}}{\sqrt{3}}+2\sqrt{6}\sqrt{\frac{1}{3}}+\sin(45)
Faktorisera 27=3^{2}\times 3. Skriv om kvadratroten av produkt \sqrt{3^{2}\times 3} som produkten av fyrkantiga rötter \sqrt{3^{2}}\sqrt{3}. Dra kvadratroten ur 3^{2}.
\frac{\sqrt{3}}{\sqrt{3}}+2\sqrt{6}\sqrt{\frac{1}{3}}+\sin(45)
Slå ihop 4\sqrt{3} och -3\sqrt{3} för att få \sqrt{3}.
\sqrt{1}+2\sqrt{6}\sqrt{\frac{1}{3}}+\sin(45)
Skriv om delningen av fyrkantiga rötter \frac{\sqrt{3}}{\sqrt{3}} som kvadratroten av divisions \sqrt{\frac{3}{3}} och utför divisionen.
1+2\sqrt{6}\sqrt{\frac{1}{3}}+\sin(45)
Beräkna kvadratroten ur 1 och få 1.
1+2\sqrt{6}\times \frac{\sqrt{1}}{\sqrt{3}}+\sin(45)
Skriv om kvadratroten av divisions \sqrt{\frac{1}{3}} som division av fyrkant rötter \frac{\sqrt{1}}{\sqrt{3}}.
1+2\sqrt{6}\times \frac{1}{\sqrt{3}}+\sin(45)
Beräkna kvadratroten ur 1 och få 1.
1+2\sqrt{6}\times \frac{\sqrt{3}}{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}+\sin(45)
Rationalisera nämnaren i \frac{1}{\sqrt{3}} genom att multiplicera täljare och nämnare med \sqrt{3}.
1+2\sqrt{6}\times \frac{\sqrt{3}}{3}+\sin(45)
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
1+\frac{2\sqrt{3}}{3}\sqrt{6}+\sin(45)
Uttryck 2\times \frac{\sqrt{3}}{3} som ett enda bråktal.
1+\frac{2\sqrt{3}}{3}\sqrt{6}+\frac{\sqrt{2}}{2}
Hämta värdet för \sin(45) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{2}{2}+\frac{2\sqrt{3}}{3}\sqrt{6}+\frac{\sqrt{2}}{2}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Multiplicera 1 med \frac{2}{2}.
\frac{2+\sqrt{2}}{2}+\frac{2\sqrt{3}}{3}\sqrt{6}
Eftersom \frac{2}{2} och \frac{\sqrt{2}}{2} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{2+\sqrt{2}}{2}+\frac{2\sqrt{3}\sqrt{6}}{3}
Uttryck \frac{2\sqrt{3}}{3}\sqrt{6} som ett enda bråktal.
\frac{3\left(2+\sqrt{2}\right)}{6}+\frac{2\times 2\sqrt{3}\sqrt{6}}{6}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Minsta gemensamma multipel av 2 och 3 är 6. Multiplicera \frac{2+\sqrt{2}}{2} med \frac{3}{3}. Multiplicera \frac{2\sqrt{3}\sqrt{6}}{3} med \frac{2}{2}.
\frac{3\left(2+\sqrt{2}\right)+2\times 2\sqrt{3}\sqrt{6}}{6}
Eftersom \frac{3\left(2+\sqrt{2}\right)}{6} och \frac{2\times 2\sqrt{3}\sqrt{6}}{6} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{6+3\sqrt{2}+12\sqrt{2}}{6}
Gör multiplikationerna i 3\left(2+\sqrt{2}\right)+2\times 2\sqrt{3}\sqrt{6}.
\frac{6+15\sqrt{2}}{6}
Gör beräkningarna i 6+3\sqrt{2}+12\sqrt{2}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}