Lös ut x (complex solution)
x=-\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3}\approx -0-1,962185028i
x=\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3}\approx 1,962185028i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}=\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}\left(3x^{2}+15\right)
Multiplicera båda ekvationsled med 2.
2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}=2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+10\times 3^{\frac{1}{2}}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}} med 3x^{2}+15.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+10\times 3^{\frac{1}{2}}=2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}=2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}-10\times 3^{\frac{1}{2}}
Subtrahera 10\times 3^{\frac{1}{2}} från båda led.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}=2\sqrt{2}-\frac{28}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}
Slå ihop \frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}} och -10\times 3^{\frac{1}{2}} för att få -\frac{28}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}.
2\sqrt{3}x^{2}=-\frac{28}{3}\sqrt{3}+2\sqrt{2}
Ordna om termerna.
x^{2}=\frac{-\frac{28\sqrt{3}}{3}+2\sqrt{2}}{2\sqrt{3}}
Division med 2\sqrt{3} tar ut multiplikationen med 2\sqrt{3}.
x^{2}=\frac{\sqrt{6}-14}{3}
Dela -\frac{28\sqrt{3}}{3}+2\sqrt{2} med 2\sqrt{3}.
x=\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3} x=-\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}=\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}\left(3x^{2}+15\right)
Multiplicera båda ekvationsled med 2.
2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}=2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+10\times 3^{\frac{1}{2}}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}} med 3x^{2}+15.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+10\times 3^{\frac{1}{2}}=2\sqrt{2}+\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+10\times 3^{\frac{1}{2}}-2\sqrt{2}=\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}
Subtrahera 2\sqrt{2} från båda led.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+10\times 3^{\frac{1}{2}}-2\sqrt{2}-\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}=0
Subtrahera \frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}} från båda led.
2\times 3^{\frac{1}{2}}x^{2}+\frac{28}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}-2\sqrt{2}=0
Slå ihop 10\times 3^{\frac{1}{2}} och -\frac{2}{3}\times 3^{\frac{1}{2}} för att få \frac{28}{3}\times 3^{\frac{1}{2}}.
2\sqrt{3}x^{2}-2\sqrt{2}+\frac{28}{3}\sqrt{3}=0
Ordna om termerna.
2\sqrt{3}x^{2}+\frac{28\sqrt{3}}{3}-2\sqrt{2}=0
Andragradsekvationer som den här, med en x^{2}-term men ingen x-term, kan fortfarande lösas med hjälp av lösningsformeln, \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}, när de har skrivits om på standardformen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{0±\sqrt{0^{2}-4\times 2\sqrt{3}\left(\frac{28\sqrt{3}}{3}-2\sqrt{2}\right)}}{2\times 2\sqrt{3}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2\sqrt{3}, b med 0 och c med -2\sqrt{2}+\frac{28\sqrt{3}}{3} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{0±\sqrt{-4\times 2\sqrt{3}\left(\frac{28\sqrt{3}}{3}-2\sqrt{2}\right)}}{2\times 2\sqrt{3}}
Kvadrera 0.
x=\frac{0±\sqrt{\left(-8\sqrt{3}\right)\left(\frac{28\sqrt{3}}{3}-2\sqrt{2}\right)}}{2\times 2\sqrt{3}}
Multiplicera -4 med 2\sqrt{3}.
x=\frac{0±\sqrt{16\sqrt{6}-224}}{2\times 2\sqrt{3}}
Multiplicera -8\sqrt{3} med -2\sqrt{2}+\frac{28\sqrt{3}}{3}.
x=\frac{0±4i\sqrt{14-\sqrt{6}}}{2\times 2\sqrt{3}}
Dra kvadratroten ur 16\sqrt{6}-224.
x=\frac{0±4i\sqrt{14-\sqrt{6}}}{4\sqrt{3}}
Multiplicera 2 med 2\sqrt{3}.
x=\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3}
Lös nu ekvationen x=\frac{0±4i\sqrt{14-\sqrt{6}}}{4\sqrt{3}} när ± är plus.
x=-\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3}
Lös nu ekvationen x=\frac{0±4i\sqrt{14-\sqrt{6}}}{4\sqrt{3}} när ± är minus.
x=\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3} x=-\frac{i\sqrt{42-3\sqrt{6}}}{3}
Ekvationen har lösts.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}