Lös ut x
x = \frac{\sqrt{41} + 3}{2} \approx 4,701562119
x=\frac{3-\sqrt{41}}{2}\approx -1,701562119
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+2\right)\left(x-4\right)=1x
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,-2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x+2\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för x+3,x^{2}+5x+6.
x^{2}-2x-8=1x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x-4 och slå ihop lika termer.
x^{2}-2x-8-x=0
Subtrahera 1x från båda led.
x^{2}-3x-8=0
Slå ihop -2x och -x för att få -3x.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-8\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -8 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-8\right)}}{2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+32}}{2}
Multiplicera -4 med -8.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{41}}{2}
Addera 9 till 32.
x=\frac{3±\sqrt{41}}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{\sqrt{41}+3}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{41}}{2} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{41}.
x=\frac{3-\sqrt{41}}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±\sqrt{41}}{2} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{41} från 3.
x=\frac{\sqrt{41}+3}{2} x=\frac{3-\sqrt{41}}{2}
Ekvationen har lösts.
\left(x+2\right)\left(x-4\right)=1x
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,-2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x+2\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för x+3,x^{2}+5x+6.
x^{2}-2x-8=1x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x-4 och slå ihop lika termer.
x^{2}-2x-8-x=0
Subtrahera 1x från båda led.
x^{2}-3x-8=0
Slå ihop -2x och -x för att få -3x.
x^{2}-3x=8
Lägg till 8 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=8+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=8+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{41}{4}
Addera 8 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{41}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{41}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{41}}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{41}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{41}+3}{2} x=\frac{3-\sqrt{41}}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}