Lös ut x
x=2
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x\left(x-1\right)=\left(2x-3\right)\times 2
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena 0,\frac{3}{2} eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(2x-3\right), den minsta gemensamma multipeln för 2x-3,x.
x^{2}-x=\left(2x-3\right)\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x-1.
x^{2}-x=4x-6
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-3 med 2.
x^{2}-x-4x=-6
Subtrahera 4x från båda led.
x^{2}-5x=-6
Slå ihop -x och -4x för att få -5x.
x^{2}-5x+6=0
Lägg till 6 på båda sidorna.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 6}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -5 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 6}}{2}
Kvadrera -5.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-24}}{2}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{1}}{2}
Addera 25 till -24.
x=\frac{-\left(-5\right)±1}{2}
Dra kvadratroten ur 1.
x=\frac{5±1}{2}
Motsatsen till -5 är 5.
x=\frac{6}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±1}{2} när ± är plus. Addera 5 till 1.
x=3
Dela 6 med 2.
x=\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±1}{2} när ± är minus. Subtrahera 1 från 5.
x=2
Dela 4 med 2.
x=3 x=2
Ekvationen har lösts.
x\left(x-1\right)=\left(2x-3\right)\times 2
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena 0,\frac{3}{2} eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(2x-3\right), den minsta gemensamma multipeln för 2x-3,x.
x^{2}-x=\left(2x-3\right)\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x med x-1.
x^{2}-x=4x-6
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-3 med 2.
x^{2}-x-4x=-6
Subtrahera 4x från båda led.
x^{2}-5x=-6
Slå ihop -x och -4x för att få -5x.
x^{2}-5x+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}=-6+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}
Dividera -5, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=-6+\frac{25}{4}
Kvadrera -\frac{5}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=\frac{1}{4}
Addera -6 till \frac{25}{4}.
\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}=\frac{1}{4}
Faktorisera x^{2}-5x+\frac{25}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{2}=\frac{1}{2} x-\frac{5}{2}=-\frac{1}{2}
Förenkla.
x=3 x=2
Addera \frac{5}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}