Lös ut x
x=\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2}\approx 1,704159458
x=-\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2}\approx -0,704159458
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
5 problem som liknar:
\frac { x ^ { 2 } - x } { 9 } = \frac { 2 } { 15 }
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-x=\frac{2}{15}\times 9
Multiplicera båda led med 9.
x^{2}-x=\frac{6}{5}
Multiplicera \frac{2}{15} och 9 för att få \frac{6}{5}.
x^{2}-x-\frac{6}{5}=0
Subtrahera \frac{6}{5} från båda led.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\left(-\frac{6}{5}\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -1 och c med -\frac{6}{5} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+\frac{24}{5}}}{2}
Multiplicera -4 med -\frac{6}{5}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{\frac{29}{5}}}{2}
Addera 1 till \frac{24}{5}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\frac{\sqrt{145}}{5}}{2}
Dra kvadratroten ur \frac{29}{5}.
x=\frac{1±\frac{\sqrt{145}}{5}}{2}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{\frac{\sqrt{145}}{5}+1}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\frac{\sqrt{145}}{5}}{2} när ± är plus. Addera 1 till \frac{\sqrt{145}}{5}.
x=\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2}
Dela 1+\frac{\sqrt{145}}{5} med 2.
x=\frac{-\frac{\sqrt{145}}{5}+1}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\frac{\sqrt{145}}{5}}{2} när ± är minus. Subtrahera \frac{\sqrt{145}}{5} från 1.
x=-\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2}
Dela 1-\frac{\sqrt{145}}{5} med 2.
x=\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
x^{2}-x=\frac{2}{15}\times 9
Multiplicera båda led med 9.
x^{2}-x=\frac{6}{5}
Multiplicera \frac{2}{15} och 9 för att få \frac{6}{5}.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{6}{5}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{6}{5}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{29}{20}
Addera \frac{6}{5} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{29}{20}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{29}{20}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{145}}{10} x-\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{145}}{10}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{145}}{10}+\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}