Lös ut x
x=0
x=-7
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(3x+3\right)\left(x+1\right)+6\times 2=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Variabeln x får inte vara lika med -1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för 2,x+1,3,6.
3x^{2}+6x+3+6\times 2=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x+3 med x+1 och slå ihop lika termer.
3x^{2}+6x+3+12=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Multiplicera 6 och 2 för att få 12.
3x^{2}+6x+15=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Addera 3 och 12 för att få 15.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+2+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x+2 med x+1 och slå ihop lika termer.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+2+18+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Multiplicera 6 och 3 för att få 18.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+20+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Addera 2 och 18 för att få 20.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+20-5\left(x+1\right)
Multiplicera 6 och -\frac{5}{6} för att få -5.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+20-5x-5
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -5 med x+1.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}-x+20-5
Slå ihop 4x och -5x för att få -x.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}-x+15
Subtrahera 5 från 20 för att få 15.
3x^{2}+6x+15-2x^{2}=-x+15
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
x^{2}+6x+15=-x+15
Slå ihop 3x^{2} och -2x^{2} för att få x^{2}.
x^{2}+6x+15+x=15
Lägg till x på båda sidorna.
x^{2}+7x+15=15
Slå ihop 6x och x för att få 7x.
x^{2}+7x+15-15=0
Subtrahera 15 från båda led.
x^{2}+7x=0
Subtrahera 15 från 15 för att få 0.
x=\frac{-7±\sqrt{7^{2}}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med 7 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-7±7}{2}
Dra kvadratroten ur 7^{2}.
x=\frac{0}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±7}{2} när ± är plus. Addera -7 till 7.
x=0
Dela 0 med 2.
x=-\frac{14}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från -7.
x=-7
Dela -14 med 2.
x=0 x=-7
Ekvationen har lösts.
\left(3x+3\right)\left(x+1\right)+6\times 2=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Variabeln x får inte vara lika med -1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för 2,x+1,3,6.
3x^{2}+6x+3+6\times 2=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x+3 med x+1 och slå ihop lika termer.
3x^{2}+6x+3+12=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Multiplicera 6 och 2 för att få 12.
3x^{2}+6x+15=\left(2x+2\right)\left(x+1\right)+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Addera 3 och 12 för att få 15.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+2+6\times 3+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x+2 med x+1 och slå ihop lika termer.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+2+18+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Multiplicera 6 och 3 för att få 18.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+20+6\left(x+1\right)\left(-\frac{5}{6}\right)
Addera 2 och 18 för att få 20.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+20-5\left(x+1\right)
Multiplicera 6 och -\frac{5}{6} för att få -5.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}+4x+20-5x-5
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -5 med x+1.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}-x+20-5
Slå ihop 4x och -5x för att få -x.
3x^{2}+6x+15=2x^{2}-x+15
Subtrahera 5 från 20 för att få 15.
3x^{2}+6x+15-2x^{2}=-x+15
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
x^{2}+6x+15=-x+15
Slå ihop 3x^{2} och -2x^{2} för att få x^{2}.
x^{2}+6x+15+x=15
Lägg till x på båda sidorna.
x^{2}+7x+15=15
Slå ihop 6x och x för att få 7x.
x^{2}+7x=15-15
Subtrahera 15 från båda led.
x^{2}+7x=0
Subtrahera 15 från 15 för att få 0.
x^{2}+7x+\left(\frac{7}{2}\right)^{2}=\left(\frac{7}{2}\right)^{2}
Dividera 7, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+7x+\frac{49}{4}=\frac{49}{4}
Kvadrera \frac{7}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x+\frac{7}{2}\right)^{2}=\frac{49}{4}
Faktorisera x^{2}+7x+\frac{49}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{7}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{7}{2}=\frac{7}{2} x+\frac{7}{2}=-\frac{7}{2}
Förenkla.
x=0 x=-7
Subtrahera \frac{7}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}