Lös ut p
p=-2
p=5
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(p-3\right)\left(p-1\right)-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Variabeln p får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(p-3\right)\left(p+3\right), den minsta gemensamma multipeln för p+3,p-3,p^{2}-9.
p^{2}-4p+3-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med p-1 och slå ihop lika termer.
p^{2}-4p+3-\left(2p+6\right)=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p+3 med 2.
p^{2}-4p+3-2p-6=7-3p
Hitta motsatsen till 2p+6 genom att hitta motsatsen till varje term.
p^{2}-6p+3-6=7-3p
Slå ihop -4p och -2p för att få -6p.
p^{2}-6p-3=7-3p
Subtrahera 6 från 3 för att få -3.
p^{2}-6p-3-7=-3p
Subtrahera 7 från båda led.
p^{2}-6p-10=-3p
Subtrahera 7 från -3 för att få -10.
p^{2}-6p-10+3p=0
Lägg till 3p på båda sidorna.
p^{2}-3p-10=0
Slå ihop -6p och 3p för att få -3p.
a+b=-3 ab=-10
För att lösa ekvationen, faktor p^{2}-3p-10 med hjälp av formel p^{2}+\left(a+b\right)p+ab=\left(p+a\right)\left(p+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-10 2,-5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -10.
1-10=-9 2-5=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=2
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(p-5\right)\left(p+2\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(p+a\right)\left(p+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
p=5 p=-2
Lös p-5=0 och p+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(p-3\right)\left(p-1\right)-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Variabeln p får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(p-3\right)\left(p+3\right), den minsta gemensamma multipeln för p+3,p-3,p^{2}-9.
p^{2}-4p+3-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med p-1 och slå ihop lika termer.
p^{2}-4p+3-\left(2p+6\right)=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p+3 med 2.
p^{2}-4p+3-2p-6=7-3p
Hitta motsatsen till 2p+6 genom att hitta motsatsen till varje term.
p^{2}-6p+3-6=7-3p
Slå ihop -4p och -2p för att få -6p.
p^{2}-6p-3=7-3p
Subtrahera 6 från 3 för att få -3.
p^{2}-6p-3-7=-3p
Subtrahera 7 från båda led.
p^{2}-6p-10=-3p
Subtrahera 7 från -3 för att få -10.
p^{2}-6p-10+3p=0
Lägg till 3p på båda sidorna.
p^{2}-3p-10=0
Slå ihop -6p och 3p för att få -3p.
a+b=-3 ab=1\left(-10\right)=-10
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som p^{2}+ap+bp-10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-10 2,-5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -10.
1-10=-9 2-5=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-5 b=2
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(p^{2}-5p\right)+\left(2p-10\right)
Skriv om p^{2}-3p-10 som \left(p^{2}-5p\right)+\left(2p-10\right).
p\left(p-5\right)+2\left(p-5\right)
Utfaktor p i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(p-5\right)\left(p+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen p-5 genom att använda distributivitet.
p=5 p=-2
Lös p-5=0 och p+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(p-3\right)\left(p-1\right)-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Variabeln p får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(p-3\right)\left(p+3\right), den minsta gemensamma multipeln för p+3,p-3,p^{2}-9.
p^{2}-4p+3-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med p-1 och slå ihop lika termer.
p^{2}-4p+3-\left(2p+6\right)=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p+3 med 2.
p^{2}-4p+3-2p-6=7-3p
Hitta motsatsen till 2p+6 genom att hitta motsatsen till varje term.
p^{2}-6p+3-6=7-3p
Slå ihop -4p och -2p för att få -6p.
p^{2}-6p-3=7-3p
Subtrahera 6 från 3 för att få -3.
p^{2}-6p-3-7=-3p
Subtrahera 7 från båda led.
p^{2}-6p-10=-3p
Subtrahera 7 från -3 för att få -10.
p^{2}-6p-10+3p=0
Lägg till 3p på båda sidorna.
p^{2}-3p-10=0
Slå ihop -6p och 3p för att få -3p.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-10\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -10 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-10\right)}}{2}
Kvadrera -3.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+40}}{2}
Multiplicera -4 med -10.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{49}}{2}
Addera 9 till 40.
p=\frac{-\left(-3\right)±7}{2}
Dra kvadratroten ur 49.
p=\frac{3±7}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
p=\frac{10}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±7}{2} när ± är plus. Addera 3 till 7.
p=5
Dela 10 med 2.
p=-\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från 3.
p=-2
Dela -4 med 2.
p=5 p=-2
Ekvationen har lösts.
\left(p-3\right)\left(p-1\right)-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Variabeln p får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(p-3\right)\left(p+3\right), den minsta gemensamma multipeln för p+3,p-3,p^{2}-9.
p^{2}-4p+3-\left(p+3\right)\times 2=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p-3 med p-1 och slå ihop lika termer.
p^{2}-4p+3-\left(2p+6\right)=7-3p
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera p+3 med 2.
p^{2}-4p+3-2p-6=7-3p
Hitta motsatsen till 2p+6 genom att hitta motsatsen till varje term.
p^{2}-6p+3-6=7-3p
Slå ihop -4p och -2p för att få -6p.
p^{2}-6p-3=7-3p
Subtrahera 6 från 3 för att få -3.
p^{2}-6p-3+3p=7
Lägg till 3p på båda sidorna.
p^{2}-3p-3=7
Slå ihop -6p och 3p för att få -3p.
p^{2}-3p=7+3
Lägg till 3 på båda sidorna.
p^{2}-3p=10
Addera 7 och 3 för att få 10.
p^{2}-3p+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=10+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-3p+\frac{9}{4}=10+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}-3p+\frac{9}{4}=\frac{49}{4}
Addera 10 till \frac{9}{4}.
\left(p-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{49}{4}
Faktorisera p^{2}-3p+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-\frac{3}{2}=\frac{7}{2} p-\frac{3}{2}=-\frac{7}{2}
Förenkla.
p=5 p=-2
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}