Lös ut p
p=1
p=5
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{6}p^{2}+\frac{5}{6}=p
Dividera varje term av p^{2}+5 med 6 för att få \frac{1}{6}p^{2}+\frac{5}{6}.
\frac{1}{6}p^{2}+\frac{5}{6}-p=0
Subtrahera p från båda led.
\frac{1}{6}p^{2}-p+\frac{5}{6}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times \frac{1}{6}\times \frac{5}{6}}}{2\times \frac{1}{6}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{6}, b med -1 och c med \frac{5}{6} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-\frac{2}{3}\times \frac{5}{6}}}{2\times \frac{1}{6}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{6}.
p=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-\frac{5}{9}}}{2\times \frac{1}{6}}
Multiplicera -\frac{2}{3} med \frac{5}{6} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
p=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{\frac{4}{9}}}{2\times \frac{1}{6}}
Addera 1 till -\frac{5}{9}.
p=\frac{-\left(-1\right)±\frac{2}{3}}{2\times \frac{1}{6}}
Dra kvadratroten ur \frac{4}{9}.
p=\frac{1±\frac{2}{3}}{2\times \frac{1}{6}}
Motsatsen till -1 är 1.
p=\frac{1±\frac{2}{3}}{\frac{1}{3}}
Multiplicera 2 med \frac{1}{6}.
p=\frac{\frac{5}{3}}{\frac{1}{3}}
Lös nu ekvationen p=\frac{1±\frac{2}{3}}{\frac{1}{3}} när ± är plus. Addera 1 till \frac{2}{3}.
p=5
Dela \frac{5}{3} med \frac{1}{3} genom att multiplicera \frac{5}{3} med reciproken till \frac{1}{3}.
p=\frac{\frac{1}{3}}{\frac{1}{3}}
Lös nu ekvationen p=\frac{1±\frac{2}{3}}{\frac{1}{3}} när ± är minus. Subtrahera \frac{2}{3} från 1.
p=1
Dela \frac{1}{3} med \frac{1}{3} genom att multiplicera \frac{1}{3} med reciproken till \frac{1}{3}.
p=5 p=1
Ekvationen har lösts.
\frac{1}{6}p^{2}+\frac{5}{6}=p
Dividera varje term av p^{2}+5 med 6 för att få \frac{1}{6}p^{2}+\frac{5}{6}.
\frac{1}{6}p^{2}+\frac{5}{6}-p=0
Subtrahera p från båda led.
\frac{1}{6}p^{2}-p=-\frac{5}{6}
Subtrahera \frac{5}{6} från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
\frac{\frac{1}{6}p^{2}-p}{\frac{1}{6}}=-\frac{\frac{5}{6}}{\frac{1}{6}}
Multiplicera båda led med 6.
p^{2}+\left(-\frac{1}{\frac{1}{6}}\right)p=-\frac{\frac{5}{6}}{\frac{1}{6}}
Division med \frac{1}{6} tar ut multiplikationen med \frac{1}{6}.
p^{2}-6p=-\frac{\frac{5}{6}}{\frac{1}{6}}
Dela -1 med \frac{1}{6} genom att multiplicera -1 med reciproken till \frac{1}{6}.
p^{2}-6p=-5
Dela -\frac{5}{6} med \frac{1}{6} genom att multiplicera -\frac{5}{6} med reciproken till \frac{1}{6}.
p^{2}-6p+\left(-3\right)^{2}=-5+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-6p+9=-5+9
Kvadrera -3.
p^{2}-6p+9=4
Addera -5 till 9.
\left(p-3\right)^{2}=4
Faktorisera p^{2}-6p+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-3\right)^{2}}=\sqrt{4}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-3=2 p-3=-2
Förenkla.
p=5 p=1
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}