Lös ut b
b=-2
b = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(b-3\right)\left(b-2\right)-5+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Variabeln b får inte vara lika med något av värdena 1,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(b-3\right)\left(b-1\right), den minsta gemensamma multipeln för b-1,b^{2}-4b+3,3-b.
b^{2}-5b+6-5+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera b-3 med b-2 och slå ihop lika termer.
b^{2}-5b+1+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Subtrahera 5 från 6 för att få 1.
b^{2}-5b+1+b^{2}-4b+3=\left(1-b\right)\times 10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera b-3 med b-1 och slå ihop lika termer.
2b^{2}-5b+1-4b+3=\left(1-b\right)\times 10
Slå ihop b^{2} och b^{2} för att få 2b^{2}.
2b^{2}-9b+1+3=\left(1-b\right)\times 10
Slå ihop -5b och -4b för att få -9b.
2b^{2}-9b+4=\left(1-b\right)\times 10
Addera 1 och 3 för att få 4.
2b^{2}-9b+4=10-10b
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1-b med 10.
2b^{2}-9b+4-10=-10b
Subtrahera 10 från båda led.
2b^{2}-9b-6=-10b
Subtrahera 10 från 4 för att få -6.
2b^{2}-9b-6+10b=0
Lägg till 10b på båda sidorna.
2b^{2}+b-6=0
Slå ihop -9b och 10b för att få b.
a+b=1 ab=2\left(-6\right)=-12
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2b^{2}+ab+bb-6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,12 -2,6 -3,4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -12.
-1+12=11 -2+6=4 -3+4=1
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=4
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(2b^{2}-3b\right)+\left(4b-6\right)
Skriv om 2b^{2}+b-6 som \left(2b^{2}-3b\right)+\left(4b-6\right).
b\left(2b-3\right)+2\left(2b-3\right)
Utfaktor b i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(2b-3\right)\left(b+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2b-3 genom att använda distributivitet.
b=\frac{3}{2} b=-2
Lös 2b-3=0 och b+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(b-3\right)\left(b-2\right)-5+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Variabeln b får inte vara lika med något av värdena 1,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(b-3\right)\left(b-1\right), den minsta gemensamma multipeln för b-1,b^{2}-4b+3,3-b.
b^{2}-5b+6-5+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera b-3 med b-2 och slå ihop lika termer.
b^{2}-5b+1+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Subtrahera 5 från 6 för att få 1.
b^{2}-5b+1+b^{2}-4b+3=\left(1-b\right)\times 10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera b-3 med b-1 och slå ihop lika termer.
2b^{2}-5b+1-4b+3=\left(1-b\right)\times 10
Slå ihop b^{2} och b^{2} för att få 2b^{2}.
2b^{2}-9b+1+3=\left(1-b\right)\times 10
Slå ihop -5b och -4b för att få -9b.
2b^{2}-9b+4=\left(1-b\right)\times 10
Addera 1 och 3 för att få 4.
2b^{2}-9b+4=10-10b
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1-b med 10.
2b^{2}-9b+4-10=-10b
Subtrahera 10 från båda led.
2b^{2}-9b-6=-10b
Subtrahera 10 från 4 för att få -6.
2b^{2}-9b-6+10b=0
Lägg till 10b på båda sidorna.
2b^{2}+b-6=0
Slå ihop -9b och 10b för att få b.
b=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 2\left(-6\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 1 och c med -6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
b=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 2\left(-6\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 1.
b=\frac{-1±\sqrt{1-8\left(-6\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
b=\frac{-1±\sqrt{1+48}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -6.
b=\frac{-1±\sqrt{49}}{2\times 2}
Addera 1 till 48.
b=\frac{-1±7}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 49.
b=\frac{-1±7}{4}
Multiplicera 2 med 2.
b=\frac{6}{4}
Lös nu ekvationen b=\frac{-1±7}{4} när ± är plus. Addera -1 till 7.
b=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{6}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
b=-\frac{8}{4}
Lös nu ekvationen b=\frac{-1±7}{4} när ± är minus. Subtrahera 7 från -1.
b=-2
Dela -8 med 4.
b=\frac{3}{2} b=-2
Ekvationen har lösts.
\left(b-3\right)\left(b-2\right)-5+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Variabeln b får inte vara lika med något av värdena 1,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(b-3\right)\left(b-1\right), den minsta gemensamma multipeln för b-1,b^{2}-4b+3,3-b.
b^{2}-5b+6-5+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera b-3 med b-2 och slå ihop lika termer.
b^{2}-5b+1+\left(b-3\right)\left(b-1\right)=\left(1-b\right)\times 10
Subtrahera 5 från 6 för att få 1.
b^{2}-5b+1+b^{2}-4b+3=\left(1-b\right)\times 10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera b-3 med b-1 och slå ihop lika termer.
2b^{2}-5b+1-4b+3=\left(1-b\right)\times 10
Slå ihop b^{2} och b^{2} för att få 2b^{2}.
2b^{2}-9b+1+3=\left(1-b\right)\times 10
Slå ihop -5b och -4b för att få -9b.
2b^{2}-9b+4=\left(1-b\right)\times 10
Addera 1 och 3 för att få 4.
2b^{2}-9b+4=10-10b
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 1-b med 10.
2b^{2}-9b+4+10b=10
Lägg till 10b på båda sidorna.
2b^{2}+b+4=10
Slå ihop -9b och 10b för att få b.
2b^{2}+b=10-4
Subtrahera 4 från båda led.
2b^{2}+b=6
Subtrahera 4 från 10 för att få 6.
\frac{2b^{2}+b}{2}=\frac{6}{2}
Dividera båda led med 2.
b^{2}+\frac{1}{2}b=\frac{6}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
b^{2}+\frac{1}{2}b=3
Dela 6 med 2.
b^{2}+\frac{1}{2}b+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}=3+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
b^{2}+\frac{1}{2}b+\frac{1}{16}=3+\frac{1}{16}
Kvadrera \frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
b^{2}+\frac{1}{2}b+\frac{1}{16}=\frac{49}{16}
Addera 3 till \frac{1}{16}.
\left(b+\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{49}{16}
Faktorisera b^{2}+\frac{1}{2}b+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(b+\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
b+\frac{1}{4}=\frac{7}{4} b+\frac{1}{4}=-\frac{7}{4}
Förenkla.
b=\frac{3}{2} b=-2
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}