Lös ut x
x=-5
x=8
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5\times 6=\left(x+2\right)\left(x-5\right)
Variabeln x får inte vara lika med -2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 10\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för 2x+4,10.
30=\left(x+2\right)\left(x-5\right)
Multiplicera 5 och 6 för att få 30.
30=x^{2}-3x-10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x-5 och slå ihop lika termer.
x^{2}-3x-10=30
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}-3x-10-30=0
Subtrahera 30 från båda led.
x^{2}-3x-40=0
Subtrahera 30 från -10 för att få -40.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\left(-40\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -3 och c med -40 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\left(-40\right)}}{2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+160}}{2}
Multiplicera -4 med -40.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{169}}{2}
Addera 9 till 160.
x=\frac{-\left(-3\right)±13}{2}
Dra kvadratroten ur 169.
x=\frac{3±13}{2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{16}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±13}{2} när ± är plus. Addera 3 till 13.
x=8
Dela 16 med 2.
x=-\frac{10}{2}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±13}{2} när ± är minus. Subtrahera 13 från 3.
x=-5
Dela -10 med 2.
x=8 x=-5
Ekvationen har lösts.
5\times 6=\left(x+2\right)\left(x-5\right)
Variabeln x får inte vara lika med -2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 10\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för 2x+4,10.
30=\left(x+2\right)\left(x-5\right)
Multiplicera 5 och 6 för att få 30.
30=x^{2}-3x-10
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x-5 och slå ihop lika termer.
x^{2}-3x-10=30
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
x^{2}-3x=30+10
Lägg till 10 på båda sidorna.
x^{2}-3x=40
Addera 30 och 10 för att få 40.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=40+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=40+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{169}{4}
Addera 40 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{169}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{169}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{13}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{13}{2}
Förenkla.
x=8 x=-5
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}