Lös ut x
x = \frac{\sqrt{11} + 11}{4} \approx 3,579156198
x = \frac{11 - \sqrt{11}}{4} \approx 1,920843802
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
5 problem som liknar:
\frac { 5 } { x - 3 } - \frac { x - 1 } { x - 2 } = 7
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x-2\right)\times 5-\left(x-3\right)\left(x-1\right)=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena 2,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-3\right)\left(x-2\right), den minsta gemensamma multipeln för x-3,x-2.
5x-10-\left(x-3\right)\left(x-1\right)=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 5.
5x-10-\left(x^{2}-4x+3\right)=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-3 med x-1 och slå ihop lika termer.
5x-10-x^{2}+4x-3=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Hitta motsatsen till x^{2}-4x+3 genom att hitta motsatsen till varje term.
9x-10-x^{2}-3=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Slå ihop 5x och 4x för att få 9x.
9x-13-x^{2}=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Subtrahera 3 från -10 för att få -13.
9x-13-x^{2}=\left(7x-21\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7 med x-3.
9x-13-x^{2}=7x^{2}-35x+42
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7x-21 med x-2 och slå ihop lika termer.
9x-13-x^{2}-7x^{2}=-35x+42
Subtrahera 7x^{2} från båda led.
9x-13-8x^{2}=-35x+42
Slå ihop -x^{2} och -7x^{2} för att få -8x^{2}.
9x-13-8x^{2}+35x=42
Lägg till 35x på båda sidorna.
44x-13-8x^{2}=42
Slå ihop 9x och 35x för att få 44x.
44x-13-8x^{2}-42=0
Subtrahera 42 från båda led.
44x-55-8x^{2}=0
Subtrahera 42 från -13 för att få -55.
-8x^{2}+44x-55=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-44±\sqrt{44^{2}-4\left(-8\right)\left(-55\right)}}{2\left(-8\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -8, b med 44 och c med -55 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-44±\sqrt{1936-4\left(-8\right)\left(-55\right)}}{2\left(-8\right)}
Kvadrera 44.
x=\frac{-44±\sqrt{1936+32\left(-55\right)}}{2\left(-8\right)}
Multiplicera -4 med -8.
x=\frac{-44±\sqrt{1936-1760}}{2\left(-8\right)}
Multiplicera 32 med -55.
x=\frac{-44±\sqrt{176}}{2\left(-8\right)}
Addera 1936 till -1760.
x=\frac{-44±4\sqrt{11}}{2\left(-8\right)}
Dra kvadratroten ur 176.
x=\frac{-44±4\sqrt{11}}{-16}
Multiplicera 2 med -8.
x=\frac{4\sqrt{11}-44}{-16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-44±4\sqrt{11}}{-16} när ± är plus. Addera -44 till 4\sqrt{11}.
x=\frac{11-\sqrt{11}}{4}
Dela -44+4\sqrt{11} med -16.
x=\frac{-4\sqrt{11}-44}{-16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-44±4\sqrt{11}}{-16} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{11} från -44.
x=\frac{\sqrt{11}+11}{4}
Dela -44-4\sqrt{11} med -16.
x=\frac{11-\sqrt{11}}{4} x=\frac{\sqrt{11}+11}{4}
Ekvationen har lösts.
\left(x-2\right)\times 5-\left(x-3\right)\left(x-1\right)=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena 2,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-3\right)\left(x-2\right), den minsta gemensamma multipeln för x-3,x-2.
5x-10-\left(x-3\right)\left(x-1\right)=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 5.
5x-10-\left(x^{2}-4x+3\right)=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-3 med x-1 och slå ihop lika termer.
5x-10-x^{2}+4x-3=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Hitta motsatsen till x^{2}-4x+3 genom att hitta motsatsen till varje term.
9x-10-x^{2}-3=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Slå ihop 5x och 4x för att få 9x.
9x-13-x^{2}=7\left(x-3\right)\left(x-2\right)
Subtrahera 3 från -10 för att få -13.
9x-13-x^{2}=\left(7x-21\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7 med x-3.
9x-13-x^{2}=7x^{2}-35x+42
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7x-21 med x-2 och slå ihop lika termer.
9x-13-x^{2}-7x^{2}=-35x+42
Subtrahera 7x^{2} från båda led.
9x-13-8x^{2}=-35x+42
Slå ihop -x^{2} och -7x^{2} för att få -8x^{2}.
9x-13-8x^{2}+35x=42
Lägg till 35x på båda sidorna.
44x-13-8x^{2}=42
Slå ihop 9x och 35x för att få 44x.
44x-8x^{2}=42+13
Lägg till 13 på båda sidorna.
44x-8x^{2}=55
Addera 42 och 13 för att få 55.
-8x^{2}+44x=55
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-8x^{2}+44x}{-8}=\frac{55}{-8}
Dividera båda led med -8.
x^{2}+\frac{44}{-8}x=\frac{55}{-8}
Division med -8 tar ut multiplikationen med -8.
x^{2}-\frac{11}{2}x=\frac{55}{-8}
Minska bråktalet \frac{44}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x^{2}-\frac{11}{2}x=-\frac{55}{8}
Dela 55 med -8.
x^{2}-\frac{11}{2}x+\left(-\frac{11}{4}\right)^{2}=-\frac{55}{8}+\left(-\frac{11}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{11}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{11}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{11}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{11}{2}x+\frac{121}{16}=-\frac{55}{8}+\frac{121}{16}
Kvadrera -\frac{11}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{11}{2}x+\frac{121}{16}=\frac{11}{16}
Addera -\frac{55}{8} till \frac{121}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{11}{4}\right)^{2}=\frac{11}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{11}{2}x+\frac{121}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{11}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{11}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{11}{4}=\frac{\sqrt{11}}{4} x-\frac{11}{4}=-\frac{\sqrt{11}}{4}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{11}+11}{4} x=\frac{11-\sqrt{11}}{4}
Addera \frac{11}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}