Lös ut x
x = \frac{5}{2} = 2\frac{1}{2} = 2,5
x=-10
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
10\times 5+10x\left(-\frac{3}{2}\right)=2xx
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 10x, den minsta gemensamma multipeln för x,2,5.
50+10x\left(-\frac{3}{2}\right)=2xx
Multiplicera 10 och 5 för att få 50.
50+\frac{10\left(-3\right)}{2}x=2xx
Uttryck 10\left(-\frac{3}{2}\right) som ett enda bråktal.
50+\frac{-30}{2}x=2xx
Multiplicera 10 och -3 för att få -30.
50-15x=2xx
Dividera -30 med 2 för att få -15.
50-15x=2x^{2}
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
50-15x-2x^{2}=0
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
-2x^{2}-15x+50=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-15 ab=-2\times 50=-100
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -2x^{2}+ax+bx+50. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-100 2,-50 4,-25 5,-20 10,-10
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -100.
1-100=-99 2-50=-48 4-25=-21 5-20=-15 10-10=0
Beräkna summan för varje par.
a=5 b=-20
Lösningen är det par som ger Summa -15.
\left(-2x^{2}+5x\right)+\left(-20x+50\right)
Skriv om -2x^{2}-15x+50 som \left(-2x^{2}+5x\right)+\left(-20x+50\right).
-x\left(2x-5\right)-10\left(2x-5\right)
Utfaktor -x i den första och den -10 i den andra gruppen.
\left(2x-5\right)\left(-x-10\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-5 genom att använda distributivitet.
x=\frac{5}{2} x=-10
Lös 2x-5=0 och -x-10=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
10\times 5+10x\left(-\frac{3}{2}\right)=2xx
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 10x, den minsta gemensamma multipeln för x,2,5.
50+10x\left(-\frac{3}{2}\right)=2xx
Multiplicera 10 och 5 för att få 50.
50+\frac{10\left(-3\right)}{2}x=2xx
Uttryck 10\left(-\frac{3}{2}\right) som ett enda bråktal.
50+\frac{-30}{2}x=2xx
Multiplicera 10 och -3 för att få -30.
50-15x=2xx
Dividera -30 med 2 för att få -15.
50-15x=2x^{2}
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
50-15x-2x^{2}=0
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
-2x^{2}-15x+50=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{\left(-15\right)^{2}-4\left(-2\right)\times 50}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med -15 och c med 50 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-4\left(-2\right)\times 50}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera -15.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225+8\times 50}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225+400}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 50.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{625}}{2\left(-2\right)}
Addera 225 till 400.
x=\frac{-\left(-15\right)±25}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 625.
x=\frac{15±25}{2\left(-2\right)}
Motsatsen till -15 är 15.
x=\frac{15±25}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{40}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±25}{-4} när ± är plus. Addera 15 till 25.
x=-10
Dela 40 med -4.
x=-\frac{10}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±25}{-4} när ± är minus. Subtrahera 25 från 15.
x=\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{-10}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-10 x=\frac{5}{2}
Ekvationen har lösts.
10\times 5+10x\left(-\frac{3}{2}\right)=2xx
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 10x, den minsta gemensamma multipeln för x,2,5.
50+10x\left(-\frac{3}{2}\right)=2xx
Multiplicera 10 och 5 för att få 50.
50+\frac{10\left(-3\right)}{2}x=2xx
Uttryck 10\left(-\frac{3}{2}\right) som ett enda bråktal.
50+\frac{-30}{2}x=2xx
Multiplicera 10 och -3 för att få -30.
50-15x=2xx
Dividera -30 med 2 för att få -15.
50-15x=2x^{2}
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
50-15x-2x^{2}=0
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
-15x-2x^{2}=-50
Subtrahera 50 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-2x^{2}-15x=-50
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-2x^{2}-15x}{-2}=-\frac{50}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\left(-\frac{15}{-2}\right)x=-\frac{50}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}+\frac{15}{2}x=-\frac{50}{-2}
Dela -15 med -2.
x^{2}+\frac{15}{2}x=25
Dela -50 med -2.
x^{2}+\frac{15}{2}x+\left(\frac{15}{4}\right)^{2}=25+\left(\frac{15}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{15}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{15}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{15}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{15}{2}x+\frac{225}{16}=25+\frac{225}{16}
Kvadrera \frac{15}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{15}{2}x+\frac{225}{16}=\frac{625}{16}
Addera 25 till \frac{225}{16}.
\left(x+\frac{15}{4}\right)^{2}=\frac{625}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{15}{2}x+\frac{225}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{15}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{625}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{15}{4}=\frac{25}{4} x+\frac{15}{4}=-\frac{25}{4}
Förenkla.
x=\frac{5}{2} x=-10
Subtrahera \frac{15}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}