Lös ut x
x = -\frac{7}{3} = -2\frac{1}{3} \approx -2,333333333
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5+\left(x+2\right)x=4\left(x-2\right)\left(x+2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}-4,x-2.
5+x^{2}+2x=4\left(x-2\right)\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x.
5+x^{2}+2x=\left(4x-8\right)\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 4 med x-2.
5+x^{2}+2x=4x^{2}-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 4x-8 med x+2 och slå ihop lika termer.
5+x^{2}+2x-4x^{2}=-16
Subtrahera 4x^{2} från båda led.
5-3x^{2}+2x=-16
Slå ihop x^{2} och -4x^{2} för att få -3x^{2}.
5-3x^{2}+2x+16=0
Lägg till 16 på båda sidorna.
21-3x^{2}+2x=0
Addera 5 och 16 för att få 21.
-3x^{2}+2x+21=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=2 ab=-3\times 21=-63
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -3x^{2}+ax+bx+21. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,63 -3,21 -7,9
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -63.
-1+63=62 -3+21=18 -7+9=2
Beräkna summan för varje par.
a=9 b=-7
Lösningen är det par som ger Summa 2.
\left(-3x^{2}+9x\right)+\left(-7x+21\right)
Skriv om -3x^{2}+2x+21 som \left(-3x^{2}+9x\right)+\left(-7x+21\right).
3x\left(-x+3\right)+7\left(-x+3\right)
Utfaktor 3x i den första och den 7 i den andra gruppen.
\left(-x+3\right)\left(3x+7\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-\frac{7}{3}
Lös -x+3=0 och 3x+7=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
5+\left(x+2\right)x=4\left(x-2\right)\left(x+2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}-4,x-2.
5+x^{2}+2x=4\left(x-2\right)\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x.
5+x^{2}+2x=\left(4x-8\right)\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 4 med x-2.
5+x^{2}+2x=4x^{2}-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 4x-8 med x+2 och slå ihop lika termer.
5+x^{2}+2x-4x^{2}=-16
Subtrahera 4x^{2} från båda led.
5-3x^{2}+2x=-16
Slå ihop x^{2} och -4x^{2} för att få -3x^{2}.
5-3x^{2}+2x+16=0
Lägg till 16 på båda sidorna.
21-3x^{2}+2x=0
Addera 5 och 16 för att få 21.
-3x^{2}+2x+21=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-3\right)\times 21}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 2 och c med 21 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-3\right)\times 21}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4+12\times 21}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-2±\sqrt{4+252}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 21.
x=\frac{-2±\sqrt{256}}{2\left(-3\right)}
Addera 4 till 252.
x=\frac{-2±16}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 256.
x=\frac{-2±16}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{14}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±16}{-6} när ± är plus. Addera -2 till 16.
x=-\frac{7}{3}
Minska bråktalet \frac{14}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{18}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±16}{-6} när ± är minus. Subtrahera 16 från -2.
x=3
Dela -18 med -6.
x=-\frac{7}{3} x=3
Ekvationen har lösts.
5+\left(x+2\right)x=4\left(x-2\right)\left(x+2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}-4,x-2.
5+x^{2}+2x=4\left(x-2\right)\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med x.
5+x^{2}+2x=\left(4x-8\right)\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 4 med x-2.
5+x^{2}+2x=4x^{2}-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 4x-8 med x+2 och slå ihop lika termer.
5+x^{2}+2x-4x^{2}=-16
Subtrahera 4x^{2} från båda led.
5-3x^{2}+2x=-16
Slå ihop x^{2} och -4x^{2} för att få -3x^{2}.
-3x^{2}+2x=-16-5
Subtrahera 5 från båda led.
-3x^{2}+2x=-21
Subtrahera 5 från -16 för att få -21.
\frac{-3x^{2}+2x}{-3}=-\frac{21}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{2}{-3}x=-\frac{21}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=-\frac{21}{-3}
Dela 2 med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=7
Dela -21 med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=7+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=7+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{64}{9}
Addera 7 till \frac{1}{9}.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{64}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{64}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{8}{3} x-\frac{1}{3}=-\frac{8}{3}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{7}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}