Lös ut x
x=\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3}\approx 1,602628851
x=-\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3}\approx -0,935962184
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3\left(4x+6\right)=\left(6x+2\right)\times 2x
Variabeln x får inte vara lika med -\frac{1}{3} eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 12\left(3x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för 12x+4,6.
12x+18=\left(6x+2\right)\times 2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med 4x+6.
12x+18=\left(12x+4\right)x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 6x+2 med 2.
12x+18=12x^{2}+4x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 12x+4 med x.
12x+18-12x^{2}=4x
Subtrahera 12x^{2} från båda led.
12x+18-12x^{2}-4x=0
Subtrahera 4x från båda led.
8x+18-12x^{2}=0
Slå ihop 12x och -4x för att få 8x.
-12x^{2}+8x+18=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-8±\sqrt{8^{2}-4\left(-12\right)\times 18}}{2\left(-12\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -12, b med 8 och c med 18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-8±\sqrt{64-4\left(-12\right)\times 18}}{2\left(-12\right)}
Kvadrera 8.
x=\frac{-8±\sqrt{64+48\times 18}}{2\left(-12\right)}
Multiplicera -4 med -12.
x=\frac{-8±\sqrt{64+864}}{2\left(-12\right)}
Multiplicera 48 med 18.
x=\frac{-8±\sqrt{928}}{2\left(-12\right)}
Addera 64 till 864.
x=\frac{-8±4\sqrt{58}}{2\left(-12\right)}
Dra kvadratroten ur 928.
x=\frac{-8±4\sqrt{58}}{-24}
Multiplicera 2 med -12.
x=\frac{4\sqrt{58}-8}{-24}
Lös nu ekvationen x=\frac{-8±4\sqrt{58}}{-24} när ± är plus. Addera -8 till 4\sqrt{58}.
x=-\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3}
Dela -8+4\sqrt{58} med -24.
x=\frac{-4\sqrt{58}-8}{-24}
Lös nu ekvationen x=\frac{-8±4\sqrt{58}}{-24} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{58} från -8.
x=\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3}
Dela -8-4\sqrt{58} med -24.
x=-\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3} x=\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts.
3\left(4x+6\right)=\left(6x+2\right)\times 2x
Variabeln x får inte vara lika med -\frac{1}{3} eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 12\left(3x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för 12x+4,6.
12x+18=\left(6x+2\right)\times 2x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med 4x+6.
12x+18=\left(12x+4\right)x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 6x+2 med 2.
12x+18=12x^{2}+4x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 12x+4 med x.
12x+18-12x^{2}=4x
Subtrahera 12x^{2} från båda led.
12x+18-12x^{2}-4x=0
Subtrahera 4x från båda led.
8x+18-12x^{2}=0
Slå ihop 12x och -4x för att få 8x.
8x-12x^{2}=-18
Subtrahera 18 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-12x^{2}+8x=-18
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-12x^{2}+8x}{-12}=-\frac{18}{-12}
Dividera båda led med -12.
x^{2}+\frac{8}{-12}x=-\frac{18}{-12}
Division med -12 tar ut multiplikationen med -12.
x^{2}-\frac{2}{3}x=-\frac{18}{-12}
Minska bråktalet \frac{8}{-12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x^{2}-\frac{2}{3}x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-18}{-12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{3}{2}+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{29}{18}
Addera \frac{3}{2} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{29}{18}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{29}{18}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{\sqrt{58}}{6} x-\frac{1}{3}=-\frac{\sqrt{58}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3} x=-\frac{\sqrt{58}}{6}+\frac{1}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}