Lös ut x
x=\frac{2\sqrt{6}}{3}+1\approx 2,632993162
x=-\frac{2\sqrt{6}}{3}+1\approx -0,632993162
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+1\right)\times 4+\left(x-1\right)\times 2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-1\right)\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-1,x+1.
4x+4+\left(x-1\right)\times 2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 4.
4x+4+2x-2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med 2.
6x+4-2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Slå ihop 4x och 2x för att få 6x.
6x+2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Subtrahera 2 från 4 för att få 2.
6x+2=\left(3x-3\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x-1.
6x+2=3x^{2}-3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x-3 med x+1 och slå ihop lika termer.
6x+2-3x^{2}=-3
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
6x+2-3x^{2}+3=0
Lägg till 3 på båda sidorna.
6x+5-3x^{2}=0
Addera 2 och 3 för att få 5.
-3x^{2}+6x+5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-3\right)\times 5}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 6 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-3\right)\times 5}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+12\times 5}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-6±\sqrt{36+60}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 5.
x=\frac{-6±\sqrt{96}}{2\left(-3\right)}
Addera 36 till 60.
x=\frac{-6±4\sqrt{6}}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 96.
x=\frac{-6±4\sqrt{6}}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{4\sqrt{6}-6}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±4\sqrt{6}}{-6} när ± är plus. Addera -6 till 4\sqrt{6}.
x=-\frac{2\sqrt{6}}{3}+1
Dela -6+4\sqrt{6} med -6.
x=\frac{-4\sqrt{6}-6}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±4\sqrt{6}}{-6} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{6} från -6.
x=\frac{2\sqrt{6}}{3}+1
Dela -6-4\sqrt{6} med -6.
x=-\frac{2\sqrt{6}}{3}+1 x=\frac{2\sqrt{6}}{3}+1
Ekvationen har lösts.
\left(x+1\right)\times 4+\left(x-1\right)\times 2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-1\right)\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-1,x+1.
4x+4+\left(x-1\right)\times 2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 4.
4x+4+2x-2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med 2.
6x+4-2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Slå ihop 4x och 2x för att få 6x.
6x+2=3\left(x-1\right)\left(x+1\right)
Subtrahera 2 från 4 för att få 2.
6x+2=\left(3x-3\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3 med x-1.
6x+2=3x^{2}-3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x-3 med x+1 och slå ihop lika termer.
6x+2-3x^{2}=-3
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
6x-3x^{2}=-3-2
Subtrahera 2 från båda led.
6x-3x^{2}=-5
Subtrahera 2 från -3 för att få -5.
-3x^{2}+6x=-5
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-3x^{2}+6x}{-3}=-\frac{5}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{6}{-3}x=-\frac{5}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-2x=-\frac{5}{-3}
Dela 6 med -3.
x^{2}-2x=\frac{5}{3}
Dela -5 med -3.
x^{2}-2x+1=\frac{5}{3}+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=\frac{8}{3}
Addera \frac{5}{3} till 1.
\left(x-1\right)^{2}=\frac{8}{3}
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{\frac{8}{3}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\frac{2\sqrt{6}}{3} x-1=-\frac{2\sqrt{6}}{3}
Förenkla.
x=\frac{2\sqrt{6}}{3}+1 x=-\frac{2\sqrt{6}}{3}+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}