Lös ut x
x = -\frac{3}{2} = -1\frac{1}{2} = -1,5
x=\frac{1}{3}\approx 0,333333333
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x^{2}-4\right)\times 4+15+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,-1,1,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}-1,x^{4}-5x^{2}+4,4-x^{2}.
4x^{2}-16+15+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-4 med 4.
4x^{2}-1+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Addera -16 och 15 för att få -1.
4x^{2}-1+7x=-2x^{2}+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x^{2}+1 med 2.
4x^{2}-1+7x+2x^{2}=2
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
6x^{2}-1+7x=2
Slå ihop 4x^{2} och 2x^{2} för att få 6x^{2}.
6x^{2}-1+7x-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
6x^{2}-3+7x=0
Subtrahera 2 från -1 för att få -3.
6x^{2}+7x-3=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=7 ab=6\left(-3\right)=-18
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6x^{2}+ax+bx-3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,18 -2,9 -3,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
-1+18=17 -2+9=7 -3+6=3
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=9
Lösningen är det par som ger Summa 7.
\left(6x^{2}-2x\right)+\left(9x-3\right)
Skriv om 6x^{2}+7x-3 som \left(6x^{2}-2x\right)+\left(9x-3\right).
2x\left(3x-1\right)+3\left(3x-1\right)
Utfaktor 2x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(3x-1\right)\left(2x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{3} x=-\frac{3}{2}
Lös 3x-1=0 och 2x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(x^{2}-4\right)\times 4+15+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,-1,1,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}-1,x^{4}-5x^{2}+4,4-x^{2}.
4x^{2}-16+15+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-4 med 4.
4x^{2}-1+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Addera -16 och 15 för att få -1.
4x^{2}-1+7x=-2x^{2}+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x^{2}+1 med 2.
4x^{2}-1+7x+2x^{2}=2
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
6x^{2}-1+7x=2
Slå ihop 4x^{2} och 2x^{2} för att få 6x^{2}.
6x^{2}-1+7x-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
6x^{2}-3+7x=0
Subtrahera 2 från -1 för att få -3.
6x^{2}+7x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-7±\sqrt{7^{2}-4\times 6\left(-3\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med 7 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-7±\sqrt{49-4\times 6\left(-3\right)}}{2\times 6}
Kvadrera 7.
x=\frac{-7±\sqrt{49-24\left(-3\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-7±\sqrt{49+72}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -3.
x=\frac{-7±\sqrt{121}}{2\times 6}
Addera 49 till 72.
x=\frac{-7±11}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 121.
x=\frac{-7±11}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{4}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±11}{12} när ± är plus. Addera -7 till 11.
x=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{4}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{18}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±11}{12} när ± är minus. Subtrahera 11 från -7.
x=-\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-18}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=\frac{1}{3} x=-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
\left(x^{2}-4\right)\times 4+15+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,-1,1,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{2}-1,x^{4}-5x^{2}+4,4-x^{2}.
4x^{2}-16+15+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-4 med 4.
4x^{2}-1+7x=\left(-x^{2}+1\right)\times 2
Addera -16 och 15 för att få -1.
4x^{2}-1+7x=-2x^{2}+2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x^{2}+1 med 2.
4x^{2}-1+7x+2x^{2}=2
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
6x^{2}-1+7x=2
Slå ihop 4x^{2} och 2x^{2} för att få 6x^{2}.
6x^{2}+7x=2+1
Lägg till 1 på båda sidorna.
6x^{2}+7x=3
Addera 2 och 1 för att få 3.
\frac{6x^{2}+7x}{6}=\frac{3}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}+\frac{7}{6}x=\frac{3}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}+\frac{7}{6}x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{3}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}+\frac{7}{6}x+\left(\frac{7}{12}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(\frac{7}{12}\right)^{2}
Dividera \frac{7}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{12}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}=\frac{1}{2}+\frac{49}{144}
Kvadrera \frac{7}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}=\frac{121}{144}
Addera \frac{1}{2} till \frac{49}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{7}{12}\right)^{2}=\frac{121}{144}
Faktorisera x^{2}+\frac{7}{6}x+\frac{49}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{7}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{121}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{7}{12}=\frac{11}{12} x+\frac{7}{12}=-\frac{11}{12}
Förenkla.
x=\frac{1}{3} x=-\frac{3}{2}
Subtrahera \frac{7}{12} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}