Lös ut x
x=-1
x=4
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
5 problem som liknar:
\frac { 4 } { x + 3 } + \frac { 3 } { 2 x - 1 } = 1
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(2x-1\right)\times 4+\left(x+3\right)\times 3=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,\frac{1}{2} eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(2x-1\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för x+3,2x-1.
8x-4+\left(x+3\right)\times 3=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-1 med 4.
8x-4+3x+9=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+3 med 3.
11x-4+9=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Slå ihop 8x och 3x för att få 11x.
11x+5=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Addera -4 och 9 för att få 5.
11x+5=2x^{2}+5x-3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-1 med x+3 och slå ihop lika termer.
11x+5-2x^{2}=5x-3
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
11x+5-2x^{2}-5x=-3
Subtrahera 5x från båda led.
6x+5-2x^{2}=-3
Slå ihop 11x och -5x för att få 6x.
6x+5-2x^{2}+3=0
Lägg till 3 på båda sidorna.
6x+8-2x^{2}=0
Addera 5 och 3 för att få 8.
-2x^{2}+6x+8=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-2\right)\times 8}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 6 och c med 8 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-2\right)\times 8}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+8\times 8}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-6±\sqrt{36+64}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 8.
x=\frac{-6±\sqrt{100}}{2\left(-2\right)}
Addera 36 till 64.
x=\frac{-6±10}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 100.
x=\frac{-6±10}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{4}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±10}{-4} när ± är plus. Addera -6 till 10.
x=-1
Dela 4 med -4.
x=-\frac{16}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±10}{-4} när ± är minus. Subtrahera 10 från -6.
x=4
Dela -16 med -4.
x=-1 x=4
Ekvationen har lösts.
\left(2x-1\right)\times 4+\left(x+3\right)\times 3=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,\frac{1}{2} eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(2x-1\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för x+3,2x-1.
8x-4+\left(x+3\right)\times 3=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-1 med 4.
8x-4+3x+9=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+3 med 3.
11x-4+9=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Slå ihop 8x och 3x för att få 11x.
11x+5=\left(2x-1\right)\left(x+3\right)
Addera -4 och 9 för att få 5.
11x+5=2x^{2}+5x-3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x-1 med x+3 och slå ihop lika termer.
11x+5-2x^{2}=5x-3
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
11x+5-2x^{2}-5x=-3
Subtrahera 5x från båda led.
6x+5-2x^{2}=-3
Slå ihop 11x och -5x för att få 6x.
6x-2x^{2}=-3-5
Subtrahera 5 från båda led.
6x-2x^{2}=-8
Subtrahera 5 från -3 för att få -8.
-2x^{2}+6x=-8
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-2x^{2}+6x}{-2}=-\frac{8}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{6}{-2}x=-\frac{8}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-3x=-\frac{8}{-2}
Dela 6 med -2.
x^{2}-3x=4
Dela -8 med -2.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=4+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=4+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{25}{4}
Addera 4 till \frac{9}{4}.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{5}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
x=4 x=-1
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}