Lös ut y
y=-\frac{1}{3}\approx -0,333333333
y=2
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{3}{5}y^{2}-\frac{2}{5}=y
Dividera varje term av 3y^{2}-2 med 5 för att få \frac{3}{5}y^{2}-\frac{2}{5}.
\frac{3}{5}y^{2}-\frac{2}{5}-y=0
Subtrahera y från båda led.
\frac{3}{5}y^{2}-y-\frac{2}{5}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times \frac{3}{5}\left(-\frac{2}{5}\right)}}{2\times \frac{3}{5}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{3}{5}, b med -1 och c med -\frac{2}{5} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-\frac{12}{5}\left(-\frac{2}{5}\right)}}{2\times \frac{3}{5}}
Multiplicera -4 med \frac{3}{5}.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+\frac{24}{25}}}{2\times \frac{3}{5}}
Multiplicera -\frac{12}{5} med -\frac{2}{5} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
y=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{\frac{49}{25}}}{2\times \frac{3}{5}}
Addera 1 till \frac{24}{25}.
y=\frac{-\left(-1\right)±\frac{7}{5}}{2\times \frac{3}{5}}
Dra kvadratroten ur \frac{49}{25}.
y=\frac{1±\frac{7}{5}}{2\times \frac{3}{5}}
Motsatsen till -1 är 1.
y=\frac{1±\frac{7}{5}}{\frac{6}{5}}
Multiplicera 2 med \frac{3}{5}.
y=\frac{\frac{12}{5}}{\frac{6}{5}}
Lös nu ekvationen y=\frac{1±\frac{7}{5}}{\frac{6}{5}} när ± är plus. Addera 1 till \frac{7}{5}.
y=2
Dela \frac{12}{5} med \frac{6}{5} genom att multiplicera \frac{12}{5} med reciproken till \frac{6}{5}.
y=-\frac{\frac{2}{5}}{\frac{6}{5}}
Lös nu ekvationen y=\frac{1±\frac{7}{5}}{\frac{6}{5}} när ± är minus. Subtrahera \frac{7}{5} från 1.
y=-\frac{1}{3}
Dela -\frac{2}{5} med \frac{6}{5} genom att multiplicera -\frac{2}{5} med reciproken till \frac{6}{5}.
y=2 y=-\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts.
\frac{3}{5}y^{2}-\frac{2}{5}=y
Dividera varje term av 3y^{2}-2 med 5 för att få \frac{3}{5}y^{2}-\frac{2}{5}.
\frac{3}{5}y^{2}-\frac{2}{5}-y=0
Subtrahera y från båda led.
\frac{3}{5}y^{2}-y=\frac{2}{5}
Lägg till \frac{2}{5} på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{\frac{3}{5}y^{2}-y}{\frac{3}{5}}=\frac{\frac{2}{5}}{\frac{3}{5}}
Dela båda ekvationsled med \frac{3}{5}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
y^{2}+\left(-\frac{1}{\frac{3}{5}}\right)y=\frac{\frac{2}{5}}{\frac{3}{5}}
Division med \frac{3}{5} tar ut multiplikationen med \frac{3}{5}.
y^{2}-\frac{5}{3}y=\frac{\frac{2}{5}}{\frac{3}{5}}
Dela -1 med \frac{3}{5} genom att multiplicera -1 med reciproken till \frac{3}{5}.
y^{2}-\frac{5}{3}y=\frac{2}{3}
Dela \frac{2}{5} med \frac{3}{5} genom att multiplicera \frac{2}{5} med reciproken till \frac{3}{5}.
y^{2}-\frac{5}{3}y+\left(-\frac{5}{6}\right)^{2}=\frac{2}{3}+\left(-\frac{5}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{5}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-\frac{5}{3}y+\frac{25}{36}=\frac{2}{3}+\frac{25}{36}
Kvadrera -\frac{5}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-\frac{5}{3}y+\frac{25}{36}=\frac{49}{36}
Addera \frac{2}{3} till \frac{25}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y-\frac{5}{6}\right)^{2}=\frac{49}{36}
Faktorisera y^{2}-\frac{5}{3}y+\frac{25}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{5}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{5}{6}=\frac{7}{6} y-\frac{5}{6}=-\frac{7}{6}
Förenkla.
y=2 y=-\frac{1}{3}
Addera \frac{5}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}