Lös ut x
x=\frac{1}{2}=0,5
x=1
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
5 problem som liknar:
\frac { 3 x - 7 } { x + 5 } = \frac { x - 3 } { x + 2 }
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+2\right)\left(3x-7\right)=\left(x+5\right)\left(x-3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -5,-2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x+2\right)\left(x+5\right), den minsta gemensamma multipeln för x+5,x+2.
3x^{2}-x-14=\left(x+5\right)\left(x-3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3x-7 och slå ihop lika termer.
3x^{2}-x-14=x^{2}+2x-15
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+5 med x-3 och slå ihop lika termer.
3x^{2}-x-14-x^{2}=2x-15
Subtrahera x^{2} från båda led.
2x^{2}-x-14=2x-15
Slå ihop 3x^{2} och -x^{2} för att få 2x^{2}.
2x^{2}-x-14-2x=-15
Subtrahera 2x från båda led.
2x^{2}-3x-14=-15
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
2x^{2}-3x-14+15=0
Lägg till 15 på båda sidorna.
2x^{2}-3x+1=0
Addera -14 och 15 för att få 1.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 2}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 2}}{2\times 2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-8}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{1}}{2\times 2}
Addera 9 till -8.
x=\frac{-\left(-3\right)±1}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 1.
x=\frac{3±1}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±1}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{4}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±1}{4} när ± är plus. Addera 3 till 1.
x=1
Dela 4 med 4.
x=\frac{2}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±1}{4} när ± är minus. Subtrahera 1 från 3.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=1 x=\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
\left(x+2\right)\left(3x-7\right)=\left(x+5\right)\left(x-3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -5,-2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x+2\right)\left(x+5\right), den minsta gemensamma multipeln för x+5,x+2.
3x^{2}-x-14=\left(x+5\right)\left(x-3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3x-7 och slå ihop lika termer.
3x^{2}-x-14=x^{2}+2x-15
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+5 med x-3 och slå ihop lika termer.
3x^{2}-x-14-x^{2}=2x-15
Subtrahera x^{2} från båda led.
2x^{2}-x-14=2x-15
Slå ihop 3x^{2} och -x^{2} för att få 2x^{2}.
2x^{2}-x-14-2x=-15
Subtrahera 2x från båda led.
2x^{2}-3x-14=-15
Slå ihop -x och -2x för att få -3x.
2x^{2}-3x=-15+14
Lägg till 14 på båda sidorna.
2x^{2}-3x=-1
Addera -15 och 14 för att få -1.
\frac{2x^{2}-3x}{2}=-\frac{1}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=-\frac{1}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=-\frac{1}{2}+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=-\frac{1}{2}+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{1}{16}
Addera -\frac{1}{2} till \frac{9}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{1}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{1}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{1}{4}
Förenkla.
x=1 x=\frac{1}{2}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}