Lös ut x
x = \frac{\sqrt{337} + 1}{6} \approx 3,226259958
x=\frac{1-\sqrt{337}}{6}\approx -2,892926625
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+1\right)\times 3x-4\left(5-x\right)=8\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med -1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för 4,x+1.
\left(3x+3\right)x-4\left(5-x\right)=8\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 3.
3x^{2}+3x-4\left(5-x\right)=8\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x+3 med x.
3x^{2}+3x-20+4x=8\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -4 med 5-x.
3x^{2}+7x-20=8\left(x+1\right)
Slå ihop 3x och 4x för att få 7x.
3x^{2}+7x-20=8x+8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 8 med x+1.
3x^{2}+7x-20-8x=8
Subtrahera 8x från båda led.
3x^{2}-x-20=8
Slå ihop 7x och -8x för att få -x.
3x^{2}-x-20-8=0
Subtrahera 8 från båda led.
3x^{2}-x-28=0
Subtrahera 8 från -20 för att få -28.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-4\times 3\left(-28\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -1 och c med -28 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1-12\left(-28\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{1+336}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -28.
x=\frac{-\left(-1\right)±\sqrt{337}}{2\times 3}
Addera 1 till 336.
x=\frac{1±\sqrt{337}}{2\times 3}
Motsatsen till -1 är 1.
x=\frac{1±\sqrt{337}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{\sqrt{337}+1}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{337}}{6} när ± är plus. Addera 1 till \sqrt{337}.
x=\frac{1-\sqrt{337}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{1±\sqrt{337}}{6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{337} från 1.
x=\frac{\sqrt{337}+1}{6} x=\frac{1-\sqrt{337}}{6}
Ekvationen har lösts.
\left(x+1\right)\times 3x-4\left(5-x\right)=8\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med -1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för 4,x+1.
\left(3x+3\right)x-4\left(5-x\right)=8\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 3.
3x^{2}+3x-4\left(5-x\right)=8\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x+3 med x.
3x^{2}+3x-20+4x=8\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -4 med 5-x.
3x^{2}+7x-20=8\left(x+1\right)
Slå ihop 3x och 4x för att få 7x.
3x^{2}+7x-20=8x+8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 8 med x+1.
3x^{2}+7x-20-8x=8
Subtrahera 8x från båda led.
3x^{2}-x-20=8
Slå ihop 7x och -8x för att få -x.
3x^{2}-x=8+20
Lägg till 20 på båda sidorna.
3x^{2}-x=28
Addera 8 och 20 för att få 28.
\frac{3x^{2}-x}{3}=\frac{28}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}-\frac{1}{3}x=\frac{28}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{28}{3}+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{28}{3}+\frac{1}{36}
Kvadrera -\frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{337}{36}
Addera \frac{28}{3} till \frac{1}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{337}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{337}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{6}=\frac{\sqrt{337}}{6} x-\frac{1}{6}=-\frac{\sqrt{337}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{337}+1}{6} x=\frac{1-\sqrt{337}}{6}
Addera \frac{1}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}