Lös ut x (complex solution)
x=\sqrt{7}-1\approx 1,645751311
x=-\left(\sqrt{7}+1\right)\approx -3,645751311
Lös ut x
x=\sqrt{7}-1\approx 1,645751311
x=-\sqrt{7}-1\approx -3,645751311
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+2\right)\left(3-x\right)=x\times 3
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
x-x^{2}+6=x\times 3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3-x och slå ihop lika termer.
x-x^{2}+6-x\times 3=0
Subtrahera x\times 3 från båda led.
-2x-x^{2}+6=0
Slå ihop x och -x\times 3 för att få -2x.
-x^{2}-2x+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-1\right)\times 6}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -2 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-1\right)\times 6}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+4\times 6}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+24}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 6.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{28}}{2\left(-1\right)}
Addera 4 till 24.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{7}}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 28.
x=\frac{2±2\sqrt{7}}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2\sqrt{7}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{2\sqrt{7}+2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{7}}{-2} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{7}.
x=-\left(\sqrt{7}+1\right)
Dela 2+2\sqrt{7} med -2.
x=\frac{2-2\sqrt{7}}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{7}}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{7} från 2.
x=\sqrt{7}-1
Dela 2-2\sqrt{7} med -2.
x=-\left(\sqrt{7}+1\right) x=\sqrt{7}-1
Ekvationen har lösts.
\left(x+2\right)\left(3-x\right)=x\times 3
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
x-x^{2}+6=x\times 3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3-x och slå ihop lika termer.
x-x^{2}+6-x\times 3=0
Subtrahera x\times 3 från båda led.
-2x-x^{2}+6=0
Slå ihop x och -x\times 3 för att få -2x.
-2x-x^{2}=-6
Subtrahera 6 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-x^{2}-2x=-6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}-2x}{-1}=-\frac{6}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-1}\right)x=-\frac{6}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}+2x=-\frac{6}{-1}
Dela -2 med -1.
x^{2}+2x=6
Dela -6 med -1.
x^{2}+2x+1^{2}=6+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+2x+1=6+1
Kvadrera 1.
x^{2}+2x+1=7
Addera 6 till 1.
\left(x+1\right)^{2}=7
Faktorisera x^{2}+2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+1\right)^{2}}=\sqrt{7}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+1=\sqrt{7} x+1=-\sqrt{7}
Förenkla.
x=\sqrt{7}-1 x=-\sqrt{7}-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
\left(x+2\right)\left(3-x\right)=x\times 3
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
x-x^{2}+6=x\times 3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3-x och slå ihop lika termer.
x-x^{2}+6-x\times 3=0
Subtrahera x\times 3 från båda led.
-2x-x^{2}+6=0
Slå ihop x och -x\times 3 för att få -2x.
-x^{2}-2x+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-1\right)\times 6}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -2 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-1\right)\times 6}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+4\times 6}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+24}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 6.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{28}}{2\left(-1\right)}
Addera 4 till 24.
x=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{7}}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 28.
x=\frac{2±2\sqrt{7}}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2\sqrt{7}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{2\sqrt{7}+2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{7}}{-2} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{7}.
x=-\left(\sqrt{7}+1\right)
Dela 2+2\sqrt{7} med -2.
x=\frac{2-2\sqrt{7}}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2\sqrt{7}}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{7} från 2.
x=\sqrt{7}-1
Dela 2-2\sqrt{7} med -2.
x=-\left(\sqrt{7}+1\right) x=\sqrt{7}-1
Ekvationen har lösts.
\left(x+2\right)\left(3-x\right)=x\times 3
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
x-x^{2}+6=x\times 3
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3-x och slå ihop lika termer.
x-x^{2}+6-x\times 3=0
Subtrahera x\times 3 från båda led.
-2x-x^{2}+6=0
Slå ihop x och -x\times 3 för att få -2x.
-2x-x^{2}=-6
Subtrahera 6 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-x^{2}-2x=-6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}-2x}{-1}=-\frac{6}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-1}\right)x=-\frac{6}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}+2x=-\frac{6}{-1}
Dela -2 med -1.
x^{2}+2x=6
Dela -6 med -1.
x^{2}+2x+1^{2}=6+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+2x+1=6+1
Kvadrera 1.
x^{2}+2x+1=7
Addera 6 till 1.
\left(x+1\right)^{2}=7
Faktorisera x^{2}+2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+1\right)^{2}}=\sqrt{7}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+1=\sqrt{7} x+1=-\sqrt{7}
Förenkla.
x=\sqrt{7}-1 x=-\sqrt{7}-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}