Lös ut x
x=-\frac{1}{2}=-0,5
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x-2\right)\left(3-x\right)-\left(3x-1\right)\left(x-1\right)=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena \frac{1}{3},2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(3x-1\right), den minsta gemensamma multipeln för 3x-1,x-2.
5x-x^{2}-6-\left(3x-1\right)\left(x-1\right)=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 3-x och slå ihop lika termer.
5x-x^{2}-6-\left(3x^{2}-4x+1\right)=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x-1 med x-1 och slå ihop lika termer.
5x-x^{2}-6-3x^{2}+4x-1=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Hitta motsatsen till 3x^{2}-4x+1 genom att hitta motsatsen till varje term.
5x-4x^{2}-6+4x-1=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Slå ihop -x^{2} och -3x^{2} för att få -4x^{2}.
9x-4x^{2}-6-1=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Slå ihop 5x och 4x för att få 9x.
9x-4x^{2}-7=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Subtrahera 1 från -6 för att få -7.
9x-4x^{2}-7=\left(-2x+4\right)\left(3x-1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2 med x-2.
9x-4x^{2}-7=-6x^{2}+14x-4
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x+4 med 3x-1 och slå ihop lika termer.
9x-4x^{2}-7+6x^{2}=14x-4
Lägg till 6x^{2} på båda sidorna.
9x+2x^{2}-7=14x-4
Slå ihop -4x^{2} och 6x^{2} för att få 2x^{2}.
9x+2x^{2}-7-14x=-4
Subtrahera 14x från båda led.
-5x+2x^{2}-7=-4
Slå ihop 9x och -14x för att få -5x.
-5x+2x^{2}-7+4=0
Lägg till 4 på båda sidorna.
-5x+2x^{2}-3=0
Addera -7 och 4 för att få -3.
2x^{2}-5x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -5 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 2\left(-3\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -5.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-8\left(-3\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25+24}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -3.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{49}}{2\times 2}
Addera 25 till 24.
x=\frac{-\left(-5\right)±7}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{5±7}{2\times 2}
Motsatsen till -5 är 5.
x=\frac{5±7}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{12}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±7}{4} när ± är plus. Addera 5 till 7.
x=3
Dela 12 med 4.
x=-\frac{2}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±7}{4} när ± är minus. Subtrahera 7 från 5.
x=-\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
\left(x-2\right)\left(3-x\right)-\left(3x-1\right)\left(x-1\right)=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena \frac{1}{3},2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(3x-1\right), den minsta gemensamma multipeln för 3x-1,x-2.
5x-x^{2}-6-\left(3x-1\right)\left(x-1\right)=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 3-x och slå ihop lika termer.
5x-x^{2}-6-\left(3x^{2}-4x+1\right)=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x-1 med x-1 och slå ihop lika termer.
5x-x^{2}-6-3x^{2}+4x-1=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Hitta motsatsen till 3x^{2}-4x+1 genom att hitta motsatsen till varje term.
5x-4x^{2}-6+4x-1=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Slå ihop -x^{2} och -3x^{2} för att få -4x^{2}.
9x-4x^{2}-6-1=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Slå ihop 5x och 4x för att få 9x.
9x-4x^{2}-7=-2\left(x-2\right)\left(3x-1\right)
Subtrahera 1 från -6 för att få -7.
9x-4x^{2}-7=\left(-2x+4\right)\left(3x-1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2 med x-2.
9x-4x^{2}-7=-6x^{2}+14x-4
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -2x+4 med 3x-1 och slå ihop lika termer.
9x-4x^{2}-7+6x^{2}=14x-4
Lägg till 6x^{2} på båda sidorna.
9x+2x^{2}-7=14x-4
Slå ihop -4x^{2} och 6x^{2} för att få 2x^{2}.
9x+2x^{2}-7-14x=-4
Subtrahera 14x från båda led.
-5x+2x^{2}-7=-4
Slå ihop 9x och -14x för att få -5x.
-5x+2x^{2}=-4+7
Lägg till 7 på båda sidorna.
-5x+2x^{2}=3
Addera -4 och 7 för att få 3.
2x^{2}-5x=3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{2x^{2}-5x}{2}=\frac{3}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{5}{2}x=\frac{3}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{5}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{5}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{3}{2}+\frac{25}{16}
Kvadrera -\frac{5}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}=\frac{49}{16}
Addera \frac{3}{2} till \frac{25}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}=\frac{49}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{5}{2}x+\frac{25}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{4}=\frac{7}{4} x-\frac{5}{4}=-\frac{7}{4}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{1}{2}
Addera \frac{5}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}