Lös ut x
x=-1
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+2\right)\times 3+x\times 5=2x\left(x+2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
3x+6+x\times 5=2x\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3.
8x+6=2x\left(x+2\right)
Slå ihop 3x och x\times 5 för att få 8x.
8x+6=2x^{2}+4x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x+2.
8x+6-2x^{2}=4x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
8x+6-2x^{2}-4x=0
Subtrahera 4x från båda led.
4x+6-2x^{2}=0
Slå ihop 8x och -4x för att få 4x.
2x+3-x^{2}=0
Dividera båda led med 2.
-x^{2}+2x+3=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=2 ab=-3=-3
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -x^{2}+ax+bx+3. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=3 b=-1
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(-x^{2}+3x\right)+\left(-x+3\right)
Skriv om -x^{2}+2x+3 som \left(-x^{2}+3x\right)+\left(-x+3\right).
-x\left(x-3\right)-\left(x-3\right)
Utfaktor -x i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(x-3\right)\left(-x-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-1
Lös x-3=0 och -x-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(x+2\right)\times 3+x\times 5=2x\left(x+2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
3x+6+x\times 5=2x\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3.
8x+6=2x\left(x+2\right)
Slå ihop 3x och x\times 5 för att få 8x.
8x+6=2x^{2}+4x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x+2.
8x+6-2x^{2}=4x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
8x+6-2x^{2}-4x=0
Subtrahera 4x från båda led.
4x+6-2x^{2}=0
Slå ihop 8x och -4x för att få 4x.
-2x^{2}+4x+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\left(-2\right)\times 6}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 4 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\left(-2\right)\times 6}}{2\left(-2\right)}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16+8\times 6}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera -4 med -2.
x=\frac{-4±\sqrt{16+48}}{2\left(-2\right)}
Multiplicera 8 med 6.
x=\frac{-4±\sqrt{64}}{2\left(-2\right)}
Addera 16 till 48.
x=\frac{-4±8}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 64.
x=\frac{-4±8}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{4}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±8}{-4} när ± är plus. Addera -4 till 8.
x=-1
Dela 4 med -4.
x=-\frac{12}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±8}{-4} när ± är minus. Subtrahera 8 från -4.
x=3
Dela -12 med -4.
x=-1 x=3
Ekvationen har lösts.
\left(x+2\right)\times 3+x\times 5=2x\left(x+2\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -2,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+2\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+2.
3x+6+x\times 5=2x\left(x+2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+2 med 3.
8x+6=2x\left(x+2\right)
Slå ihop 3x och x\times 5 för att få 8x.
8x+6=2x^{2}+4x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x+2.
8x+6-2x^{2}=4x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
8x+6-2x^{2}-4x=0
Subtrahera 4x från båda led.
4x+6-2x^{2}=0
Slå ihop 8x och -4x för att få 4x.
4x-2x^{2}=-6
Subtrahera 6 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-2x^{2}+4x=-6
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-2x^{2}+4x}{-2}=-\frac{6}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{4}{-2}x=-\frac{6}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-2x=-\frac{6}{-2}
Dela 4 med -2.
x^{2}-2x=3
Dela -6 med -2.
x^{2}-2x+1=3+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=4
Addera 3 till 1.
\left(x-1\right)^{2}=4
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{4}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=2 x-1=-2
Förenkla.
x=3 x=-1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}