Lös ut x
x=\sqrt{5}\approx 2,236067977
x=-\sqrt{5}\approx -2,236067977
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6\times 3-\left(3x^{2}-3\right)=1+x^{2}
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(x^{2}+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{4}-1,2x^{2}+2,6-6x^{2}.
18-\left(3x^{2}-3\right)=1+x^{2}
Multiplicera 6 och 3 för att få 18.
18-3x^{2}+3=1+x^{2}
Hitta motsatsen till 3x^{2}-3 genom att hitta motsatsen till varje term.
21-3x^{2}=1+x^{2}
Addera 18 och 3 för att få 21.
21-3x^{2}-x^{2}=1
Subtrahera x^{2} från båda led.
21-4x^{2}=1
Slå ihop -3x^{2} och -x^{2} för att få -4x^{2}.
-4x^{2}=1-21
Subtrahera 21 från båda led.
-4x^{2}=-20
Subtrahera 21 från 1 för att få -20.
x^{2}=\frac{-20}{-4}
Dividera båda led med -4.
x^{2}=5
Dividera -20 med -4 för att få 5.
x=\sqrt{5} x=-\sqrt{5}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
6\times 3-\left(3x^{2}-3\right)=1+x^{2}
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 6\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(x^{2}+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x^{4}-1,2x^{2}+2,6-6x^{2}.
18-\left(3x^{2}-3\right)=1+x^{2}
Multiplicera 6 och 3 för att få 18.
18-3x^{2}+3=1+x^{2}
Hitta motsatsen till 3x^{2}-3 genom att hitta motsatsen till varje term.
21-3x^{2}=1+x^{2}
Addera 18 och 3 för att få 21.
21-3x^{2}-1=x^{2}
Subtrahera 1 från båda led.
20-3x^{2}=x^{2}
Subtrahera 1 från 21 för att få 20.
20-3x^{2}-x^{2}=0
Subtrahera x^{2} från båda led.
20-4x^{2}=0
Slå ihop -3x^{2} och -x^{2} för att få -4x^{2}.
-4x^{2}+20=0
Andragradsekvationer som den här, med en x^{2}-term men ingen x-term, kan fortfarande lösas med hjälp av lösningsformeln, \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}, när de har skrivits om på standardformen ax^{2}+bx+c=0.
x=\frac{0±\sqrt{0^{2}-4\left(-4\right)\times 20}}{2\left(-4\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -4, b med 0 och c med 20 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{0±\sqrt{-4\left(-4\right)\times 20}}{2\left(-4\right)}
Kvadrera 0.
x=\frac{0±\sqrt{16\times 20}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera -4 med -4.
x=\frac{0±\sqrt{320}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera 16 med 20.
x=\frac{0±8\sqrt{5}}{2\left(-4\right)}
Dra kvadratroten ur 320.
x=\frac{0±8\sqrt{5}}{-8}
Multiplicera 2 med -4.
x=-\sqrt{5}
Lös nu ekvationen x=\frac{0±8\sqrt{5}}{-8} när ± är plus.
x=\sqrt{5}
Lös nu ekvationen x=\frac{0±8\sqrt{5}}{-8} när ± är minus.
x=-\sqrt{5} x=\sqrt{5}
Ekvationen har lösts.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}