Lös ut x (complex solution)
x=\frac{\sqrt{2}i}{2}+1\approx 1+0,707106781i
x=-\frac{\sqrt{2}i}{2}+1\approx 1-0,707106781i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x-1=2\left(1-x\right)\left(x-2\right)
Variabeln x får inte vara lika med 2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x-2.
2x-1=\left(2-2x\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med 1-x.
2x-1=6x-4-2x^{2}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2-2x med x-2 och slå ihop lika termer.
2x-1-6x=-4-2x^{2}
Subtrahera 6x från båda led.
-4x-1=-4-2x^{2}
Slå ihop 2x och -6x för att få -4x.
-4x-1-\left(-4\right)=-2x^{2}
Subtrahera -4 från båda led.
-4x-1+4=-2x^{2}
Motsatsen till -4 är 4.
-4x-1+4+2x^{2}=0
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
-4x+3+2x^{2}=0
Addera -1 och 4 för att få 3.
2x^{2}-4x+3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{\left(-4\right)^{2}-4\times 2\times 3}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -4 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-4\times 2\times 3}}{2\times 2}
Kvadrera -4.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-8\times 3}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-24}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med 3.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{-8}}{2\times 2}
Addera 16 till -24.
x=\frac{-\left(-4\right)±2\sqrt{2}i}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur -8.
x=\frac{4±2\sqrt{2}i}{2\times 2}
Motsatsen till -4 är 4.
x=\frac{4±2\sqrt{2}i}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{4+2\sqrt{2}i}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±2\sqrt{2}i}{4} när ± är plus. Addera 4 till 2i\sqrt{2}.
x=\frac{\sqrt{2}i}{2}+1
Dela 4+2i\sqrt{2} med 4.
x=\frac{-2\sqrt{2}i+4}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±2\sqrt{2}i}{4} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{2} från 4.
x=-\frac{\sqrt{2}i}{2}+1
Dela 4-2i\sqrt{2} med 4.
x=\frac{\sqrt{2}i}{2}+1 x=-\frac{\sqrt{2}i}{2}+1
Ekvationen har lösts.
2x-1=2\left(1-x\right)\left(x-2\right)
Variabeln x får inte vara lika med 2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med x-2.
2x-1=\left(2-2x\right)\left(x-2\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2 med 1-x.
2x-1=6x-4-2x^{2}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2-2x med x-2 och slå ihop lika termer.
2x-1-6x=-4-2x^{2}
Subtrahera 6x från båda led.
-4x-1=-4-2x^{2}
Slå ihop 2x och -6x för att få -4x.
-4x-1+2x^{2}=-4
Lägg till 2x^{2} på båda sidorna.
-4x+2x^{2}=-4+1
Lägg till 1 på båda sidorna.
-4x+2x^{2}=-3
Addera -4 och 1 för att få -3.
2x^{2}-4x=-3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{2x^{2}-4x}{2}=-\frac{3}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{4}{2}\right)x=-\frac{3}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-2x=-\frac{3}{2}
Dela -4 med 2.
x^{2}-2x+1=-\frac{3}{2}+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-2x+1=-\frac{1}{2}
Addera -\frac{3}{2} till 1.
\left(x-1\right)^{2}=-\frac{1}{2}
Faktorisera x^{2}-2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-1\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{1}{2}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-1=\frac{\sqrt{2}i}{2} x-1=-\frac{\sqrt{2}i}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{2}i}{2}+1 x=-\frac{\sqrt{2}i}{2}+1
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}