Lös ut x
x=2
x=7
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\left(2\times 2^{2}+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -4,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med \left(x-1\right)\left(x+4\right).
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\left(2^{3}+1\right)
Om du vill multiplicera potenser för samma bas lägger du till deras exponenter. Addera 1 och 2 för att få 3.
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\left(8+1\right)
Beräkna 2 upphöjt till 3 och få 8.
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\times 9
Addera 8 och 1 för att få 9.
2x^{2}+1=\frac{3}{2}\left(x-1\right)\left(x+4\right)
Multiplicera \frac{1}{6} och 9 för att få \frac{3}{2}.
2x^{2}+1=\left(\frac{3}{2}x-\frac{3}{2}\right)\left(x+4\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{3}{2} med x-1.
2x^{2}+1=\frac{3}{2}x^{2}+\frac{9}{2}x-6
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{3}{2}x-\frac{3}{2} med x+4 och slå ihop lika termer.
2x^{2}+1-\frac{3}{2}x^{2}=\frac{9}{2}x-6
Subtrahera \frac{3}{2}x^{2} från båda led.
\frac{1}{2}x^{2}+1=\frac{9}{2}x-6
Slå ihop 2x^{2} och -\frac{3}{2}x^{2} för att få \frac{1}{2}x^{2}.
\frac{1}{2}x^{2}+1-\frac{9}{2}x=-6
Subtrahera \frac{9}{2}x från båda led.
\frac{1}{2}x^{2}+1-\frac{9}{2}x+6=0
Lägg till 6 på båda sidorna.
\frac{1}{2}x^{2}+7-\frac{9}{2}x=0
Addera 1 och 6 för att få 7.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{9}{2}x+7=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-\frac{9}{2}\right)±\sqrt{\left(-\frac{9}{2}\right)^{2}-4\times \frac{1}{2}\times 7}}{2\times \frac{1}{2}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{2}, b med -\frac{9}{2} och c med 7 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{9}{2}\right)±\sqrt{\frac{81}{4}-4\times \frac{1}{2}\times 7}}{2\times \frac{1}{2}}
Kvadrera -\frac{9}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\left(-\frac{9}{2}\right)±\sqrt{\frac{81}{4}-2\times 7}}{2\times \frac{1}{2}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{2}.
x=\frac{-\left(-\frac{9}{2}\right)±\sqrt{\frac{81}{4}-14}}{2\times \frac{1}{2}}
Multiplicera -2 med 7.
x=\frac{-\left(-\frac{9}{2}\right)±\sqrt{\frac{25}{4}}}{2\times \frac{1}{2}}
Addera \frac{81}{4} till -14.
x=\frac{-\left(-\frac{9}{2}\right)±\frac{5}{2}}{2\times \frac{1}{2}}
Dra kvadratroten ur \frac{25}{4}.
x=\frac{\frac{9}{2}±\frac{5}{2}}{2\times \frac{1}{2}}
Motsatsen till -\frac{9}{2} är \frac{9}{2}.
x=\frac{\frac{9}{2}±\frac{5}{2}}{1}
Multiplicera 2 med \frac{1}{2}.
x=\frac{7}{1}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{9}{2}±\frac{5}{2}}{1} när ± är plus. Addera \frac{9}{2} till \frac{5}{2} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=7
Dela 7 med 1.
x=\frac{2}{1}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{9}{2}±\frac{5}{2}}{1} när ± är minus. Subtrahera \frac{5}{2} från \frac{9}{2} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=2
Dela 2 med 1.
x=7 x=2
Ekvationen har lösts.
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\left(2\times 2^{2}+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -4,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med \left(x-1\right)\left(x+4\right).
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\left(2^{3}+1\right)
Om du vill multiplicera potenser för samma bas lägger du till deras exponenter. Addera 1 och 2 för att få 3.
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\left(8+1\right)
Beräkna 2 upphöjt till 3 och få 8.
2x^{2}+1=\frac{1}{6}\left(x-1\right)\left(x+4\right)\times 9
Addera 8 och 1 för att få 9.
2x^{2}+1=\frac{3}{2}\left(x-1\right)\left(x+4\right)
Multiplicera \frac{1}{6} och 9 för att få \frac{3}{2}.
2x^{2}+1=\left(\frac{3}{2}x-\frac{3}{2}\right)\left(x+4\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{3}{2} med x-1.
2x^{2}+1=\frac{3}{2}x^{2}+\frac{9}{2}x-6
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{3}{2}x-\frac{3}{2} med x+4 och slå ihop lika termer.
2x^{2}+1-\frac{3}{2}x^{2}=\frac{9}{2}x-6
Subtrahera \frac{3}{2}x^{2} från båda led.
\frac{1}{2}x^{2}+1=\frac{9}{2}x-6
Slå ihop 2x^{2} och -\frac{3}{2}x^{2} för att få \frac{1}{2}x^{2}.
\frac{1}{2}x^{2}+1-\frac{9}{2}x=-6
Subtrahera \frac{9}{2}x från båda led.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{9}{2}x=-6-1
Subtrahera 1 från båda led.
\frac{1}{2}x^{2}-\frac{9}{2}x=-7
Subtrahera 1 från -6 för att få -7.
\frac{\frac{1}{2}x^{2}-\frac{9}{2}x}{\frac{1}{2}}=-\frac{7}{\frac{1}{2}}
Multiplicera båda led med 2.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{9}{2}}{\frac{1}{2}}\right)x=-\frac{7}{\frac{1}{2}}
Division med \frac{1}{2} tar ut multiplikationen med \frac{1}{2}.
x^{2}-9x=-\frac{7}{\frac{1}{2}}
Dela -\frac{9}{2} med \frac{1}{2} genom att multiplicera -\frac{9}{2} med reciproken till \frac{1}{2}.
x^{2}-9x=-14
Dela -7 med \frac{1}{2} genom att multiplicera -7 med reciproken till \frac{1}{2}.
x^{2}-9x+\left(-\frac{9}{2}\right)^{2}=-14+\left(-\frac{9}{2}\right)^{2}
Dividera -9, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{9}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{9}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-9x+\frac{81}{4}=-14+\frac{81}{4}
Kvadrera -\frac{9}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-9x+\frac{81}{4}=\frac{25}{4}
Addera -14 till \frac{81}{4}.
\left(x-\frac{9}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera x^{2}-9x+\frac{81}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{9}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{9}{2}=\frac{5}{2} x-\frac{9}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
x=7 x=2
Addera \frac{9}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}