Lös ut x
x=-\frac{2}{3}\approx -0,666666667
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+1\right)\times 2+x\times 2=3x\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+1.
2x+2+x\times 2=3x\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 2.
4x+2=3x\left(x+1\right)
Slå ihop 2x och x\times 2 för att få 4x.
4x+2=3x^{2}+3x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x+1.
4x+2-3x^{2}=3x
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
4x+2-3x^{2}-3x=0
Subtrahera 3x från båda led.
x+2-3x^{2}=0
Slå ihop 4x och -3x för att få x.
-3x^{2}+x+2=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=1 ab=-3\times 2=-6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -3x^{2}+ax+bx+2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,6 -2,3
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -6.
-1+6=5 -2+3=1
Beräkna summan för varje par.
a=3 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(-3x^{2}+3x\right)+\left(-2x+2\right)
Skriv om -3x^{2}+x+2 som \left(-3x^{2}+3x\right)+\left(-2x+2\right).
3x\left(-x+1\right)+2\left(-x+1\right)
Utfaktor 3x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(-x+1\right)\left(3x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-\frac{2}{3}
Lös -x+1=0 och 3x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(x+1\right)\times 2+x\times 2=3x\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+1.
2x+2+x\times 2=3x\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 2.
4x+2=3x\left(x+1\right)
Slå ihop 2x och x\times 2 för att få 4x.
4x+2=3x^{2}+3x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x+1.
4x+2-3x^{2}=3x
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
4x+2-3x^{2}-3x=0
Subtrahera 3x från båda led.
x+2-3x^{2}=0
Slå ihop 4x och -3x för att få x.
-3x^{2}+x+2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\left(-3\right)\times 2}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 1 och c med 2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\left(-3\right)\times 2}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1+12\times 2}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-1±\sqrt{1+24}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 2.
x=\frac{-1±\sqrt{25}}{2\left(-3\right)}
Addera 1 till 24.
x=\frac{-1±5}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 25.
x=\frac{-1±5}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{4}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±5}{-6} när ± är plus. Addera -1 till 5.
x=-\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{4}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{6}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±5}{-6} när ± är minus. Subtrahera 5 från -1.
x=1
Dela -6 med -6.
x=-\frac{2}{3} x=1
Ekvationen har lösts.
\left(x+1\right)\times 2+x\times 2=3x\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med x\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x,x+1.
2x+2+x\times 2=3x\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 2.
4x+2=3x\left(x+1\right)
Slå ihop 2x och x\times 2 för att få 4x.
4x+2=3x^{2}+3x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x+1.
4x+2-3x^{2}=3x
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
4x+2-3x^{2}-3x=0
Subtrahera 3x från båda led.
x+2-3x^{2}=0
Slå ihop 4x och -3x för att få x.
x-3x^{2}=-2
Subtrahera 2 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-3x^{2}+x=-2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-3x^{2}+x}{-3}=-\frac{2}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{1}{-3}x=-\frac{2}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{1}{3}x=-\frac{2}{-3}
Dela 1 med -3.
x^{2}-\frac{1}{3}x=\frac{2}{3}
Dela -2 med -3.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{2}{3}+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{2}{3}+\frac{1}{36}
Kvadrera -\frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{25}{36}
Addera \frac{2}{3} till \frac{1}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{25}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{6}=\frac{5}{6} x-\frac{1}{6}=-\frac{5}{6}
Förenkla.
x=1 x=-\frac{2}{3}
Addera \frac{1}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}