Beräkna
\frac{1}{2}=0,5
Faktorisera
\frac{1}{2} = 0,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{\frac{2}{3}\left(\frac{30+1}{6}-\frac{4\times 8+3}{8}\right)}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Multiplicera 5 och 6 för att få 30.
\frac{\frac{2}{3}\left(\frac{31}{6}-\frac{4\times 8+3}{8}\right)}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Addera 30 och 1 för att få 31.
\frac{\frac{2}{3}\left(\frac{31}{6}-\frac{32+3}{8}\right)}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Multiplicera 4 och 8 för att få 32.
\frac{\frac{2}{3}\left(\frac{31}{6}-\frac{35}{8}\right)}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Addera 32 och 3 för att få 35.
\frac{\frac{2}{3}\left(\frac{124}{24}-\frac{105}{24}\right)}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Minsta gemensamma multipel av 6 och 8 är 24. Konvertera \frac{31}{6} och \frac{35}{8} till bråktal med nämnaren 24.
\frac{\frac{2}{3}\times \frac{124-105}{24}}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Eftersom \frac{124}{24} och \frac{105}{24} har samma nämnare subtraherar du dem genom att subtrahera deras täljare.
\frac{\frac{2}{3}\times \frac{19}{24}}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Subtrahera 105 från 124 för att få 19.
\frac{\frac{2\times 19}{3\times 24}}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Multiplicera \frac{2}{3} med \frac{19}{24} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
\frac{\frac{38}{72}}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Multiplicera i bråket \frac{2\times 19}{3\times 24}.
\frac{\frac{19}{36}}{\frac{1\times 18+1}{18}}
Minska bråktalet \frac{38}{72} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
\frac{\frac{19}{36}}{\frac{18+1}{18}}
Multiplicera 1 och 18 för att få 18.
\frac{\frac{19}{36}}{\frac{19}{18}}
Addera 18 och 1 för att få 19.
\frac{19}{36}\times \frac{18}{19}
Dela \frac{19}{36} med \frac{19}{18} genom att multiplicera \frac{19}{36} med reciproken till \frac{19}{18}.
\frac{19\times 18}{36\times 19}
Multiplicera \frac{19}{36} med \frac{18}{19} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
\frac{18}{36}
Förkorta 19 i både täljare och nämnare.
\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{18}{36} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 18.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}