Beräkna
\frac{\sqrt{30}}{2}-\sqrt{10}\approx -0,423664873
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{\left(-8-4\sqrt{3}\right)\left(-8+4\sqrt{3}\right)}
Rationalisera nämnaren i \frac{2\sqrt{10}}{-8-4\sqrt{3}} genom att multiplicera täljare och nämnare med -8+4\sqrt{3}.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{\left(-8\right)^{2}-\left(-4\sqrt{3}\right)^{2}}
Överväg \left(-8-4\sqrt{3}\right)\left(-8+4\sqrt{3}\right). Multiplikation kan transformeras till differens av kvadrater med regeln: \left(a-b\right)\left(a+b\right)=a^{2}-b^{2}.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{64-\left(-4\sqrt{3}\right)^{2}}
Beräkna -8 upphöjt till 2 och få 64.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{64-\left(-4\right)^{2}\left(\sqrt{3}\right)^{2}}
Utveckla \left(-4\sqrt{3}\right)^{2}.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{64-16\left(\sqrt{3}\right)^{2}}
Beräkna -4 upphöjt till 2 och få 16.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{64-16\times 3}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{64-48}
Multiplicera 16 och 3 för att få 48.
\frac{2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)}{16}
Subtrahera 48 från 64 för att få 16.
\frac{1}{8}\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right)
Dividera 2\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right) med 16 för att få \frac{1}{8}\sqrt{10}\left(-8+4\sqrt{3}\right).
\frac{1}{8}\sqrt{10}\left(-8\right)+\frac{1}{8}\sqrt{10}\times 4\sqrt{3}
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{1}{8}\sqrt{10} med -8+4\sqrt{3}.
\frac{-8}{8}\sqrt{10}+\frac{1}{8}\sqrt{10}\times 4\sqrt{3}
Multiplicera \frac{1}{8} och -8 för att få \frac{-8}{8}.
-\sqrt{10}+\frac{1}{8}\sqrt{10}\times 4\sqrt{3}
Dividera -8 med 8 för att få -1.
-\sqrt{10}+\frac{4}{8}\sqrt{10}\sqrt{3}
Multiplicera \frac{1}{8} och 4 för att få \frac{4}{8}.
-\sqrt{10}+\frac{1}{2}\sqrt{10}\sqrt{3}
Minska bråktalet \frac{4}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
-\sqrt{10}+\frac{1}{2}\sqrt{30}
Om du vill multiplicera \sqrt{10} och \sqrt{3} multiplicerar du numren under kvadratroten.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}