Lös ut x
x = \frac{\sqrt{10} + 1}{3} \approx 1,387425887
x=\frac{1-\sqrt{10}}{3}\approx -0,72075922
Graf
Frågesport
Quadratic Equation
5 problem som liknar:
\frac { 1 } { x - 1 } - \frac { x } { x + 1 } - 2 = 0
Aktie
Kopieras till Urklipp
x+1-\left(x-1\right)x+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-1\right)\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-1,x+1.
x+1-\left(x^{2}-x\right)+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med x.
x+1-x^{2}+x+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Hitta motsatsen till x^{2}-x genom att hitta motsatsen till varje term.
2x+1-x^{2}+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Slå ihop x och x för att få 2x.
2x+1-x^{2}+\left(x^{2}-1\right)\left(-2\right)=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med x+1 och slå ihop lika termer.
2x+1-x^{2}-2x^{2}+2=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-1 med -2.
2x+1-3x^{2}+2=0
Slå ihop -x^{2} och -2x^{2} för att få -3x^{2}.
2x+3-3x^{2}=0
Addera 1 och 2 för att få 3.
-3x^{2}+2x+3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-3\right)\times 3}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 2 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-3\right)\times 3}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4+12\times 3}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-2±\sqrt{4+36}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 3.
x=\frac{-2±\sqrt{40}}{2\left(-3\right)}
Addera 4 till 36.
x=\frac{-2±2\sqrt{10}}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 40.
x=\frac{-2±2\sqrt{10}}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{2\sqrt{10}-2}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{10}}{-6} när ± är plus. Addera -2 till 2\sqrt{10}.
x=\frac{1-\sqrt{10}}{3}
Dela -2+2\sqrt{10} med -6.
x=\frac{-2\sqrt{10}-2}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±2\sqrt{10}}{-6} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{10} från -2.
x=\frac{\sqrt{10}+1}{3}
Dela -2-2\sqrt{10} med -6.
x=\frac{1-\sqrt{10}}{3} x=\frac{\sqrt{10}+1}{3}
Ekvationen har lösts.
x+1-\left(x-1\right)x+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,1 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-1\right)\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-1,x+1.
x+1-\left(x^{2}-x\right)+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med x.
x+1-x^{2}+x+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Hitta motsatsen till x^{2}-x genom att hitta motsatsen till varje term.
2x+1-x^{2}+\left(x-1\right)\left(x+1\right)\left(-2\right)=0
Slå ihop x och x för att få 2x.
2x+1-x^{2}+\left(x^{2}-1\right)\left(-2\right)=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-1 med x+1 och slå ihop lika termer.
2x+1-x^{2}-2x^{2}+2=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x^{2}-1 med -2.
2x+1-3x^{2}+2=0
Slå ihop -x^{2} och -2x^{2} för att få -3x^{2}.
2x+3-3x^{2}=0
Addera 1 och 2 för att få 3.
2x-3x^{2}=-3
Subtrahera 3 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-3x^{2}+2x=-3
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-3x^{2}+2x}{-3}=-\frac{3}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{2}{-3}x=-\frac{3}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=-\frac{3}{-3}
Dela 2 med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x=1
Dela -3 med -3.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=1+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=1+\frac{1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{10}{9}
Addera 1 till \frac{1}{9}.
\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{10}{9}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{10}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{3}=\frac{\sqrt{10}}{3} x-\frac{1}{3}=-\frac{\sqrt{10}}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{10}+1}{3} x=\frac{1-\sqrt{10}}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}