Lös ut y
y=-8
y=2
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-8-4y=4\left(y-4\right)\left(y+2\right)\times \frac{1}{4}+4y-16
Variabeln y får inte vara lika med något av värdena -2,4 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(y-4\right)\left(y+2\right), den minsta gemensamma multipeln för 4-y,4,y+2.
-8-4y=\left(y-4\right)\left(y+2\right)+4y-16
Multiplicera 4 och \frac{1}{4} för att få 1.
-8-4y=y^{2}-2y-8+4y-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera y-4 med y+2 och slå ihop lika termer.
-8-4y=y^{2}+2y-8-16
Slå ihop -2y och 4y för att få 2y.
-8-4y=y^{2}+2y-24
Subtrahera 16 från -8 för att få -24.
-8-4y-y^{2}=2y-24
Subtrahera y^{2} från båda led.
-8-4y-y^{2}-2y=-24
Subtrahera 2y från båda led.
-8-6y-y^{2}=-24
Slå ihop -4y och -2y för att få -6y.
-8-6y-y^{2}+24=0
Lägg till 24 på båda sidorna.
16-6y-y^{2}=0
Addera -8 och 24 för att få 16.
-y^{2}-6y+16=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\left(-1\right)\times 16}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -6 och c med 16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\left(-1\right)\times 16}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -6.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+4\times 16}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+64}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 16.
y=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{100}}{2\left(-1\right)}
Addera 36 till 64.
y=\frac{-\left(-6\right)±10}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 100.
y=\frac{6±10}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -6 är 6.
y=\frac{6±10}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
y=\frac{16}{-2}
Lös nu ekvationen y=\frac{6±10}{-2} när ± är plus. Addera 6 till 10.
y=-8
Dela 16 med -2.
y=-\frac{4}{-2}
Lös nu ekvationen y=\frac{6±10}{-2} när ± är minus. Subtrahera 10 från 6.
y=2
Dela -4 med -2.
y=-8 y=2
Ekvationen har lösts.
-8-4y=4\left(y-4\right)\left(y+2\right)\times \frac{1}{4}+4y-16
Variabeln y får inte vara lika med något av värdena -2,4 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(y-4\right)\left(y+2\right), den minsta gemensamma multipeln för 4-y,4,y+2.
-8-4y=\left(y-4\right)\left(y+2\right)+4y-16
Multiplicera 4 och \frac{1}{4} för att få 1.
-8-4y=y^{2}-2y-8+4y-16
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera y-4 med y+2 och slå ihop lika termer.
-8-4y=y^{2}+2y-8-16
Slå ihop -2y och 4y för att få 2y.
-8-4y=y^{2}+2y-24
Subtrahera 16 från -8 för att få -24.
-8-4y-y^{2}=2y-24
Subtrahera y^{2} från båda led.
-8-4y-y^{2}-2y=-24
Subtrahera 2y från båda led.
-8-6y-y^{2}=-24
Slå ihop -4y och -2y för att få -6y.
-6y-y^{2}=-24+8
Lägg till 8 på båda sidorna.
-6y-y^{2}=-16
Addera -24 och 8 för att få -16.
-y^{2}-6y=-16
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-y^{2}-6y}{-1}=-\frac{16}{-1}
Dividera båda led med -1.
y^{2}+\left(-\frac{6}{-1}\right)y=-\frac{16}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
y^{2}+6y=-\frac{16}{-1}
Dela -6 med -1.
y^{2}+6y=16
Dela -16 med -1.
y^{2}+6y+3^{2}=16+3^{2}
Dividera 6, koefficienten för termen x, med 2 för att få 3. Addera sedan kvadraten av 3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}+6y+9=16+9
Kvadrera 3.
y^{2}+6y+9=25
Addera 16 till 9.
\left(y+3\right)^{2}=25
Faktorisera y^{2}+6y+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y+3\right)^{2}}=\sqrt{25}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y+3=5 y+3=-5
Förenkla.
y=2 y=-8
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}