Lös ut x
x=-\frac{1}{3}\approx -0,333333333
x=-1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{4}x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{12}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\frac{1}{3}±\sqrt{\left(\frac{1}{3}\right)^{2}-4\times \frac{1}{4}\times \frac{1}{12}}}{2\times \frac{1}{4}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{4}, b med \frac{1}{3} och c med \frac{1}{12} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\frac{1}{3}±\sqrt{\frac{1}{9}-4\times \frac{1}{4}\times \frac{1}{12}}}{2\times \frac{1}{4}}
Kvadrera \frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\frac{1}{3}±\sqrt{\frac{1}{9}-\frac{1}{12}}}{2\times \frac{1}{4}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{4}.
x=\frac{-\frac{1}{3}±\sqrt{\frac{1}{36}}}{2\times \frac{1}{4}}
Addera \frac{1}{9} till -\frac{1}{12} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\frac{1}{3}±\frac{1}{6}}{2\times \frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur \frac{1}{36}.
x=\frac{-\frac{1}{3}±\frac{1}{6}}{\frac{1}{2}}
Multiplicera 2 med \frac{1}{4}.
x=-\frac{\frac{1}{6}}{\frac{1}{2}}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{1}{3}±\frac{1}{6}}{\frac{1}{2}} när ± är plus. Addera -\frac{1}{3} till \frac{1}{6} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=-\frac{1}{3}
Dela -\frac{1}{6} med \frac{1}{2} genom att multiplicera -\frac{1}{6} med reciproken till \frac{1}{2}.
x=-\frac{\frac{1}{2}}{\frac{1}{2}}
Lös nu ekvationen x=\frac{-\frac{1}{3}±\frac{1}{6}}{\frac{1}{2}} när ± är minus. Subtrahera \frac{1}{6} från -\frac{1}{3} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=-1
Dela -\frac{1}{2} med \frac{1}{2} genom att multiplicera -\frac{1}{2} med reciproken till \frac{1}{2}.
x=-\frac{1}{3} x=-1
Ekvationen har lösts.
\frac{1}{4}x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{12}=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{1}{4}x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{12}-\frac{1}{12}=-\frac{1}{12}
Subtrahera \frac{1}{12} från båda ekvationsled.
\frac{1}{4}x^{2}+\frac{1}{3}x=-\frac{1}{12}
Subtraktion av \frac{1}{12} från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{\frac{1}{4}x^{2}+\frac{1}{3}x}{\frac{1}{4}}=-\frac{\frac{1}{12}}{\frac{1}{4}}
Multiplicera båda led med 4.
x^{2}+\frac{\frac{1}{3}}{\frac{1}{4}}x=-\frac{\frac{1}{12}}{\frac{1}{4}}
Division med \frac{1}{4} tar ut multiplikationen med \frac{1}{4}.
x^{2}+\frac{4}{3}x=-\frac{\frac{1}{12}}{\frac{1}{4}}
Dela \frac{1}{3} med \frac{1}{4} genom att multiplicera \frac{1}{3} med reciproken till \frac{1}{4}.
x^{2}+\frac{4}{3}x=-\frac{1}{3}
Dela -\frac{1}{12} med \frac{1}{4} genom att multiplicera -\frac{1}{12} med reciproken till \frac{1}{4}.
x^{2}+\frac{4}{3}x+\left(\frac{2}{3}\right)^{2}=-\frac{1}{3}+\left(\frac{2}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{4}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{2}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{2}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}=-\frac{1}{3}+\frac{4}{9}
Kvadrera \frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}=\frac{1}{9}
Addera -\frac{1}{3} till \frac{4}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{1}{9}
Faktorisera x^{2}+\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{2}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{2}{3}=\frac{1}{3} x+\frac{2}{3}=-\frac{1}{3}
Förenkla.
x=-\frac{1}{3} x=-1
Subtrahera \frac{2}{3} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}