Lös ut m
m = \frac{15}{2} = 7\frac{1}{2} = 7,5
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{3}\left(-\frac{5}{7}\right)m+\frac{1}{3}\times \frac{6}{7}=1-\frac{1}{3}m
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera \frac{1}{3} med -\frac{5}{7}m+\frac{6}{7}.
\frac{1\left(-5\right)}{3\times 7}m+\frac{1}{3}\times \frac{6}{7}=1-\frac{1}{3}m
Multiplicera \frac{1}{3} med -\frac{5}{7} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
\frac{-5}{21}m+\frac{1}{3}\times \frac{6}{7}=1-\frac{1}{3}m
Multiplicera i bråket \frac{1\left(-5\right)}{3\times 7}.
-\frac{5}{21}m+\frac{1}{3}\times \frac{6}{7}=1-\frac{1}{3}m
Bråktalet \frac{-5}{21} kan skrivas om som -\frac{5}{21} genom att extrahera minustecknet.
-\frac{5}{21}m+\frac{1\times 6}{3\times 7}=1-\frac{1}{3}m
Multiplicera \frac{1}{3} med \frac{6}{7} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
-\frac{5}{21}m+\frac{6}{21}=1-\frac{1}{3}m
Multiplicera i bråket \frac{1\times 6}{3\times 7}.
-\frac{5}{21}m+\frac{2}{7}=1-\frac{1}{3}m
Minska bråktalet \frac{6}{21} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
-\frac{5}{21}m+\frac{2}{7}+\frac{1}{3}m=1
Lägg till \frac{1}{3}m på båda sidorna.
\frac{2}{21}m+\frac{2}{7}=1
Slå ihop -\frac{5}{21}m och \frac{1}{3}m för att få \frac{2}{21}m.
\frac{2}{21}m=1-\frac{2}{7}
Subtrahera \frac{2}{7} från båda led.
\frac{2}{21}m=\frac{7}{7}-\frac{2}{7}
Konvertera 1 till bråktalet \frac{7}{7}.
\frac{2}{21}m=\frac{7-2}{7}
Eftersom \frac{7}{7} och \frac{2}{7} har samma nämnare subtraherar du dem genom att subtrahera deras täljare.
\frac{2}{21}m=\frac{5}{7}
Subtrahera 2 från 7 för att få 5.
m=\frac{5}{7}\times \frac{21}{2}
Multiplicera båda led med \frac{21}{2}, det reciproka värdet \frac{2}{21}.
m=\frac{5\times 21}{7\times 2}
Multiplicera \frac{5}{7} med \frac{21}{2} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
m=\frac{105}{14}
Multiplicera i bråket \frac{5\times 21}{7\times 2}.
m=\frac{15}{2}
Minska bråktalet \frac{105}{14} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 7.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}