Lös ut f
f=-7
f=-6
Frågesport
Quadratic Equation
5 problem som liknar:
\frac { - f } { 10 f + 42 } = \frac { 1 } { f + 3 }
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(f+3\right)\left(-f\right)=10f+42
Variabeln f får inte vara lika med något av värdena -\frac{21}{5},-3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 2\left(f+3\right)\left(5f+21\right), den minsta gemensamma multipeln för 10f+42,f+3.
f\left(-f\right)+3\left(-f\right)=10f+42
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera f+3 med -f.
f\left(-f\right)+3\left(-f\right)-10f=42
Subtrahera 10f från båda led.
f\left(-f\right)+3\left(-f\right)-10f-42=0
Subtrahera 42 från båda led.
f^{2}\left(-1\right)+3\left(-1\right)f-10f-42=0
Multiplicera f och f för att få f^{2}.
f^{2}\left(-1\right)-3f-10f-42=0
Multiplicera 3 och -1 för att få -3.
f^{2}\left(-1\right)-13f-42=0
Slå ihop -3f och -10f för att få -13f.
-f^{2}-13f-42=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
f=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{\left(-13\right)^{2}-4\left(-1\right)\left(-42\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -13 och c med -42 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
f=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-4\left(-1\right)\left(-42\right)}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -13.
f=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169+4\left(-42\right)}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
f=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-168}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med -42.
f=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{1}}{2\left(-1\right)}
Addera 169 till -168.
f=\frac{-\left(-13\right)±1}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 1.
f=\frac{13±1}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -13 är 13.
f=\frac{13±1}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
f=\frac{14}{-2}
Lös nu ekvationen f=\frac{13±1}{-2} när ± är plus. Addera 13 till 1.
f=-7
Dela 14 med -2.
f=\frac{12}{-2}
Lös nu ekvationen f=\frac{13±1}{-2} när ± är minus. Subtrahera 1 från 13.
f=-6
Dela 12 med -2.
f=-7 f=-6
Ekvationen har lösts.
\left(f+3\right)\left(-f\right)=10f+42
Variabeln f får inte vara lika med något av värdena -\frac{21}{5},-3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 2\left(f+3\right)\left(5f+21\right), den minsta gemensamma multipeln för 10f+42,f+3.
f\left(-f\right)+3\left(-f\right)=10f+42
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera f+3 med -f.
f\left(-f\right)+3\left(-f\right)-10f=42
Subtrahera 10f från båda led.
f^{2}\left(-1\right)+3\left(-1\right)f-10f=42
Multiplicera f och f för att få f^{2}.
f^{2}\left(-1\right)-3f-10f=42
Multiplicera 3 och -1 för att få -3.
f^{2}\left(-1\right)-13f=42
Slå ihop -3f och -10f för att få -13f.
-f^{2}-13f=42
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-f^{2}-13f}{-1}=\frac{42}{-1}
Dividera båda led med -1.
f^{2}+\left(-\frac{13}{-1}\right)f=\frac{42}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
f^{2}+13f=\frac{42}{-1}
Dela -13 med -1.
f^{2}+13f=-42
Dela 42 med -1.
f^{2}+13f+\left(\frac{13}{2}\right)^{2}=-42+\left(\frac{13}{2}\right)^{2}
Dividera 13, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{13}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{13}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
f^{2}+13f+\frac{169}{4}=-42+\frac{169}{4}
Kvadrera \frac{13}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
f^{2}+13f+\frac{169}{4}=\frac{1}{4}
Addera -42 till \frac{169}{4}.
\left(f+\frac{13}{2}\right)^{2}=\frac{1}{4}
Faktorisera f^{2}+13f+\frac{169}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(f+\frac{13}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
f+\frac{13}{2}=\frac{1}{2} f+\frac{13}{2}=-\frac{1}{2}
Förenkla.
f=-6 f=-7
Subtrahera \frac{13}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}