Lös ut x
x = \frac{9}{2} = 4\frac{1}{2} = 4,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-\left(x+3\right)\left(6-x\right)=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(x-3\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för 36-4x^{2},4.
\left(-x-3\right)\left(6-x\right)=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -1 med x+3.
-3x+x^{2}-18=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x-3 med 6-x och slå ihop lika termer.
-3x+x^{2}-18=\left(-x+3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -1 med x-3.
-3x+x^{2}-18=-x^{2}+9
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x+3 med x+3 och slå ihop lika termer.
-3x+x^{2}-18+x^{2}=9
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-3x+2x^{2}-18=9
Slå ihop x^{2} och x^{2} för att få 2x^{2}.
-3x+2x^{2}-18-9=0
Subtrahera 9 från båda led.
-3x+2x^{2}-27=0
Subtrahera 9 från -18 för att få -27.
2x^{2}-3x-27=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-3 ab=2\left(-27\right)=-54
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-27. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-54 2,-27 3,-18 6,-9
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -54.
1-54=-53 2-27=-25 3-18=-15 6-9=-3
Beräkna summan för varje par.
a=-9 b=6
Lösningen är det par som ger Summa -3.
\left(2x^{2}-9x\right)+\left(6x-27\right)
Skriv om 2x^{2}-3x-27 som \left(2x^{2}-9x\right)+\left(6x-27\right).
x\left(2x-9\right)+3\left(2x-9\right)
Utfaktor x i den första och den 3 i den andra gruppen.
\left(2x-9\right)\left(x+3\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-9 genom att använda distributivitet.
x=\frac{9}{2} x=-3
Lös 2x-9=0 och x+3=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x=\frac{9}{2}
Variabeln x får inte vara lika med -3.
-\left(x+3\right)\left(6-x\right)=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(x-3\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för 36-4x^{2},4.
\left(-x-3\right)\left(6-x\right)=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -1 med x+3.
-3x+x^{2}-18=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x-3 med 6-x och slå ihop lika termer.
-3x+x^{2}-18=\left(-x+3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -1 med x-3.
-3x+x^{2}-18=-x^{2}+9
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x+3 med x+3 och slå ihop lika termer.
-3x+x^{2}-18+x^{2}=9
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-3x+2x^{2}-18=9
Slå ihop x^{2} och x^{2} för att få 2x^{2}.
-3x+2x^{2}-18-9=0
Subtrahera 9 från båda led.
-3x+2x^{2}-27=0
Subtrahera 9 från -18 för att få -27.
2x^{2}-3x-27=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 2\left(-27\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med -27 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 2\left(-27\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -3.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-8\left(-27\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+216}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -27.
x=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{225}}{2\times 2}
Addera 9 till 216.
x=\frac{-\left(-3\right)±15}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 225.
x=\frac{3±15}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
x=\frac{3±15}{4}
Multiplicera 2 med 2.
x=\frac{18}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±15}{4} när ± är plus. Addera 3 till 15.
x=\frac{9}{2}
Minska bråktalet \frac{18}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{12}{4}
Lös nu ekvationen x=\frac{3±15}{4} när ± är minus. Subtrahera 15 från 3.
x=-3
Dela -12 med 4.
x=\frac{9}{2} x=-3
Ekvationen har lösts.
x=\frac{9}{2}
Variabeln x får inte vara lika med -3.
-\left(x+3\right)\left(6-x\right)=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -3,3 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 4\left(x-3\right)\left(x+3\right), den minsta gemensamma multipeln för 36-4x^{2},4.
\left(-x-3\right)\left(6-x\right)=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -1 med x+3.
-3x+x^{2}-18=-\left(x-3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x-3 med 6-x och slå ihop lika termer.
-3x+x^{2}-18=\left(-x+3\right)\left(x+3\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -1 med x-3.
-3x+x^{2}-18=-x^{2}+9
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera -x+3 med x+3 och slå ihop lika termer.
-3x+x^{2}-18+x^{2}=9
Lägg till x^{2} på båda sidorna.
-3x+2x^{2}-18=9
Slå ihop x^{2} och x^{2} för att få 2x^{2}.
-3x+2x^{2}=9+18
Lägg till 18 på båda sidorna.
-3x+2x^{2}=27
Addera 9 och 18 för att få 27.
2x^{2}-3x=27
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{2x^{2}-3x}{2}=\frac{27}{2}
Dividera båda led med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x=\frac{27}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{27}{2}+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{27}{2}+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}=\frac{225}{16}
Addera \frac{27}{2} till \frac{9}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{225}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{3}{2}x+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{225}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{4}=\frac{15}{4} x-\frac{3}{4}=-\frac{15}{4}
Förenkla.
x=\frac{9}{2} x=-3
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
x=\frac{9}{2}
Variabeln x får inte vara lika med -3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}