Beräkna
\frac{\sqrt{2}+1-2\sqrt{3}}{2}\approx -0,524944026
Faktorisera
\frac{\sqrt{2} + 1 - 2 \sqrt{3}}{2} = -0,5249440263823297
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{\sqrt{2}}{2}+\frac{1}{2}-\frac{\frac{\sqrt{3}}{2}}{1}-\frac{\frac{\sqrt{3}}{2}}{1}
Dela \frac{1}{2} med \frac{1}{\sqrt{2}} genom att multiplicera \frac{1}{2} med reciproken till \frac{1}{\sqrt{2}}.
\frac{\sqrt{2}}{2}+\frac{1}{2}-\frac{\sqrt{3}}{2}-\frac{\frac{\sqrt{3}}{2}}{1}
Om något divideras med ett blir det fortfarande samma.
\frac{\sqrt{2}}{2}+\frac{1}{2}-\frac{\sqrt{3}}{2}-\frac{\sqrt{3}}{2}
Om något divideras med ett blir det fortfarande samma.
\frac{\sqrt{2}}{2}+\frac{1}{2}-\sqrt{3}
Slå ihop -\frac{\sqrt{3}}{2} och -\frac{\sqrt{3}}{2} för att få -\sqrt{3}.
\frac{\sqrt{2}+1}{2}-\sqrt{3}
Eftersom \frac{\sqrt{2}}{2} och \frac{1}{2} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{\sqrt{2}+1}{2}-\frac{2\sqrt{3}}{2}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Multiplicera \sqrt{3} med \frac{2}{2}.
\frac{\sqrt{2}+1-2\sqrt{3}}{2}
Eftersom \frac{\sqrt{2}+1}{2} och \frac{2\sqrt{3}}{2} har samma nämnare subtraherar du dem genom att subtrahera deras täljare.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}