Verifiera
sann
Aktie
Kopieras till Urklipp
\cos(60)=\frac{1-\left(\tan(30)\right)^{2}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Multiplicera 2 och 30 för att få 60.
\frac{1}{2}=\frac{1-\left(\tan(30)\right)^{2}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Hämta värdet för \cos(60) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{1}{2}=\frac{1-\left(\frac{\sqrt{3}}{3}\right)^{2}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Hämta värdet för \tan(30) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{1}{2}=\frac{1-\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Om du vill upphöja \frac{\sqrt{3}}{3} upphöjer du både täljaren och nämnaren och dividerar sedan.
\frac{1}{2}=\frac{1-\frac{3}{3^{2}}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
\frac{1}{2}=\frac{1-\frac{3}{9}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Beräkna 3 upphöjt till 2 och få 9.
\frac{1}{2}=\frac{1-\frac{1}{3}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Minska bråktalet \frac{3}{9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
\frac{1}{2}=\frac{\frac{2}{3}}{1+\left(\tan(30)\right)^{2}}
Subtrahera \frac{1}{3} från 1 för att få \frac{2}{3}.
\frac{1}{2}=\frac{\frac{2}{3}}{1+\left(\frac{\sqrt{3}}{3}\right)^{2}}
Hämta värdet för \tan(30) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{1}{2}=\frac{\frac{2}{3}}{1+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}}}
Om du vill upphöja \frac{\sqrt{3}}{3} upphöjer du både täljaren och nämnaren och dividerar sedan.
\frac{1}{2}=\frac{\frac{2}{3}}{\frac{3^{2}}{3^{2}}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}}}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Multiplicera 1 med \frac{3^{2}}{3^{2}}.
\frac{1}{2}=\frac{\frac{2}{3}}{\frac{3^{2}+\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}}}
Eftersom \frac{3^{2}}{3^{2}} och \frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{1}{2}=\frac{2\times 3^{2}}{3\left(3^{2}+\left(\sqrt{3}\right)^{2}\right)}
Dela \frac{2}{3} med \frac{3^{2}+\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}} genom att multiplicera \frac{2}{3} med reciproken till \frac{3^{2}+\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{3^{2}}.
\frac{1}{2}=\frac{2\times 3}{\left(\sqrt{3}\right)^{2}+3^{2}}
Förkorta 3 i både täljare och nämnare.
\frac{1}{2}=\frac{6}{\left(\sqrt{3}\right)^{2}+3^{2}}
Multiplicera 2 och 3 för att få 6.
\frac{1}{2}=\frac{6}{3+3^{2}}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
\frac{1}{2}=\frac{6}{3+9}
Beräkna 3 upphöjt till 2 och få 9.
\frac{1}{2}=\frac{6}{12}
Addera 3 och 9 för att få 12.
\frac{1}{2}=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{6}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
\text{true}
Jämför \frac{1}{2} med \frac{1}{2}.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}