Faktorisera
\left(y-3\right)\left(y+6\right)
Beräkna
\left(y-3\right)\left(y+6\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=3 ab=1\left(-18\right)=-18
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som y^{2}+ay+by-18. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,18 -2,9 -3,6
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -18.
-1+18=17 -2+9=7 -3+6=3
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=6
Lösningen är det par som ger Summa 3.
\left(y^{2}-3y\right)+\left(6y-18\right)
Skriv om y^{2}+3y-18 som \left(y^{2}-3y\right)+\left(6y-18\right).
y\left(y-3\right)+6\left(y-3\right)
Utfaktor y i den första och den 6 i den andra gruppen.
\left(y-3\right)\left(y+6\right)
Bryt ut den gemensamma termen y-3 genom att använda distributivitet.
y^{2}+3y-18=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
y=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\left(-18\right)}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-3±\sqrt{9-4\left(-18\right)}}{2}
Kvadrera 3.
y=\frac{-3±\sqrt{9+72}}{2}
Multiplicera -4 med -18.
y=\frac{-3±\sqrt{81}}{2}
Addera 9 till 72.
y=\frac{-3±9}{2}
Dra kvadratroten ur 81.
y=\frac{6}{2}
Lös nu ekvationen y=\frac{-3±9}{2} när ± är plus. Addera -3 till 9.
y=3
Dela 6 med 2.
y=-\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen y=\frac{-3±9}{2} när ± är minus. Subtrahera 9 från -3.
y=-6
Dela -12 med 2.
y^{2}+3y-18=\left(y-3\right)\left(y-\left(-6\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 3 och x_{2} med -6.
y^{2}+3y-18=\left(y-3\right)\left(y+6\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}