Lös ut x
x=\frac{1}{3}\approx 0,333333333
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x+1=3x^{2}+1
Addera 1 och 0 för att få 1.
x+1-3x^{2}=1
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
x+1-3x^{2}-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
x-3x^{2}=0
Subtrahera 1 från 1 för att få 0.
x\left(1-3x\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=\frac{1}{3}
Lös x=0 och 1-3x=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
x+1=3x^{2}+1
Addera 1 och 0 för att få 1.
x+1-3x^{2}=1
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
x+1-3x^{2}-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
x-3x^{2}=0
Subtrahera 1 från 1 för att få 0.
-3x^{2}+x=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med 1 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±1}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 1^{2}.
x=\frac{-1±1}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{0}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±1}{-6} när ± är plus. Addera -1 till 1.
x=0
Dela 0 med -6.
x=-\frac{2}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±1}{-6} när ± är minus. Subtrahera 1 från -1.
x=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{-2}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=0 x=\frac{1}{3}
Ekvationen har lösts.
x+1=3x^{2}+1
Addera 1 och 0 för att få 1.
x+1-3x^{2}=1
Subtrahera 3x^{2} från båda led.
x-3x^{2}=1-1
Subtrahera 1 från båda led.
x-3x^{2}=0
Subtrahera 1 från 1 för att få 0.
-3x^{2}+x=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-3x^{2}+x}{-3}=\frac{0}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\frac{1}{-3}x=\frac{0}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}-\frac{1}{3}x=\frac{0}{-3}
Dela 1 med -3.
x^{2}-\frac{1}{3}x=0
Dela 0 med -3.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}=\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{1}{36}
Kvadrera -\frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{1}{36}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{6}=\frac{1}{6} x-\frac{1}{6}=-\frac{1}{6}
Förenkla.
x=\frac{1}{3} x=0
Addera \frac{1}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}