Faktorisera
\left(u-1\right)^{2}
Beräkna
\left(u-1\right)^{2}
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-2 ab=1\times 1=1
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som u^{2}+au+bu+1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=-1 b=-1
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(u^{2}-u\right)+\left(-u+1\right)
Skriv om u^{2}-2u+1 som \left(u^{2}-u\right)+\left(-u+1\right).
u\left(u-1\right)-\left(u-1\right)
Utfaktor u i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(u-1\right)\left(u-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen u-1 genom att använda distributivitet.
\left(u-1\right)^{2}
Skriv om som en binomkvadrat.
factor(u^{2}-2u+1)
Det här trinomet har formen av en trinomkvadrat, eventuellt multiplicerad med en gemensam faktor. Trinomkvadrater kan faktoriseras genom att beräkna kvadratrötterna för termen med högst grad och termen med lägst grad.
\left(u-1\right)^{2}
Trinomkvadraten är binomkvadraten som är summan av eller differensen mellan kvadratroten ur termen med högst grad och kvadratroten ur termen med lägst grad, där tecknet är tecknet för den mittersta termen i trinomkvadraten.
u^{2}-2u+1=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
u=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
u=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4}}{2}
Kvadrera -2.
u=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{0}}{2}
Addera 4 till -4.
u=\frac{-\left(-2\right)±0}{2}
Dra kvadratroten ur 0.
u=\frac{2±0}{2}
Motsatsen till -2 är 2.
u^{2}-2u+1=\left(u-1\right)\left(u-1\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 1 och x_{2} med 1.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}