Lös ut t
t=1
t=6
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-7 ab=6
För att lösa ekvationen, faktor t^{2}-7t+6 med hjälp av formel t^{2}+\left(a+b\right)t+ab=\left(t+a\right)\left(t+b\right). Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-6 -2,-3
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 6.
-1-6=-7 -2-3=-5
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=-1
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(t-6\right)\left(t-1\right)
Skriv om det faktoriserade uttrycket \left(t+a\right)\left(t+b\right) med hjälp av de erhållna värdena.
t=6 t=1
Lös t-6=0 och t-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
a+b=-7 ab=1\times 6=6
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som t^{2}+at+bt+6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-6 -2,-3
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 6.
-1-6=-7 -2-3=-5
Beräkna summan för varje par.
a=-6 b=-1
Lösningen är det par som ger Summa -7.
\left(t^{2}-6t\right)+\left(-t+6\right)
Skriv om t^{2}-7t+6 som \left(t^{2}-6t\right)+\left(-t+6\right).
t\left(t-6\right)-\left(t-6\right)
Utfaktor t i den första och den -1 i den andra gruppen.
\left(t-6\right)\left(t-1\right)
Bryt ut den gemensamma termen t-6 genom att använda distributivitet.
t=6 t=1
Lös t-6=0 och t-1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
t^{2}-7t+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
t=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{\left(-7\right)^{2}-4\times 6}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -7 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
t=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-4\times 6}}{2}
Kvadrera -7.
t=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{49-24}}{2}
Multiplicera -4 med 6.
t=\frac{-\left(-7\right)±\sqrt{25}}{2}
Addera 49 till -24.
t=\frac{-\left(-7\right)±5}{2}
Dra kvadratroten ur 25.
t=\frac{7±5}{2}
Motsatsen till -7 är 7.
t=\frac{12}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{7±5}{2} när ± är plus. Addera 7 till 5.
t=6
Dela 12 med 2.
t=\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen t=\frac{7±5}{2} när ± är minus. Subtrahera 5 från 7.
t=1
Dela 2 med 2.
t=6 t=1
Ekvationen har lösts.
t^{2}-7t+6=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
t^{2}-7t+6-6=-6
Subtrahera 6 från båda ekvationsled.
t^{2}-7t=-6
Subtraktion av 6 från sig självt ger 0 som resultat.
t^{2}-7t+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}=-6+\left(-\frac{7}{2}\right)^{2}
Dividera -7, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{7}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{7}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
t^{2}-7t+\frac{49}{4}=-6+\frac{49}{4}
Kvadrera -\frac{7}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
t^{2}-7t+\frac{49}{4}=\frac{25}{4}
Addera -6 till \frac{49}{4}.
\left(t-\frac{7}{2}\right)^{2}=\frac{25}{4}
Faktorisera t^{2}-7t+\frac{49}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(t-\frac{7}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
t-\frac{7}{2}=\frac{5}{2} t-\frac{7}{2}=-\frac{5}{2}
Förenkla.
t=6 t=1
Addera \frac{7}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}