Faktorisera
\left(p-1\right)\left(p+15\right)
Beräkna
\left(p-1\right)\left(p+15\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=14 ab=1\left(-15\right)=-15
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som p^{2}+ap+bp-15. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,15 -3,5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -15.
-1+15=14 -3+5=2
Beräkna summan för varje par.
a=-1 b=15
Lösningen är det par som ger Summa 14.
\left(p^{2}-p\right)+\left(15p-15\right)
Skriv om p^{2}+14p-15 som \left(p^{2}-p\right)+\left(15p-15\right).
p\left(p-1\right)+15\left(p-1\right)
Utfaktor p i den första och den 15 i den andra gruppen.
\left(p-1\right)\left(p+15\right)
Bryt ut den gemensamma termen p-1 genom att använda distributivitet.
p^{2}+14p-15=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
p=\frac{-14±\sqrt{14^{2}-4\left(-15\right)}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-14±\sqrt{196-4\left(-15\right)}}{2}
Kvadrera 14.
p=\frac{-14±\sqrt{196+60}}{2}
Multiplicera -4 med -15.
p=\frac{-14±\sqrt{256}}{2}
Addera 196 till 60.
p=\frac{-14±16}{2}
Dra kvadratroten ur 256.
p=\frac{2}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{-14±16}{2} när ± är plus. Addera -14 till 16.
p=1
Dela 2 med 2.
p=-\frac{30}{2}
Lös nu ekvationen p=\frac{-14±16}{2} när ± är minus. Subtrahera 16 från -14.
p=-15
Dela -30 med 2.
p^{2}+14p-15=\left(p-1\right)\left(p-\left(-15\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 1 och x_{2} med -15.
p^{2}+14p-15=\left(p-1\right)\left(p+15\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}