Faktorisera
\left(k-14\right)\left(k-2\right)
Beräkna
\left(k-14\right)\left(k-2\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-16 ab=1\times 28=28
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som k^{2}+ak+bk+28. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-28 -2,-14 -4,-7
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 28.
-1-28=-29 -2-14=-16 -4-7=-11
Beräkna summan för varje par.
a=-14 b=-2
Lösningen är det par som ger Summa -16.
\left(k^{2}-14k\right)+\left(-2k+28\right)
Skriv om k^{2}-16k+28 som \left(k^{2}-14k\right)+\left(-2k+28\right).
k\left(k-14\right)-2\left(k-14\right)
Utfaktor k i den första och den -2 i den andra gruppen.
\left(k-14\right)\left(k-2\right)
Bryt ut den gemensamma termen k-14 genom att använda distributivitet.
k^{2}-16k+28=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
k=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{\left(-16\right)^{2}-4\times 28}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
k=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256-4\times 28}}{2}
Kvadrera -16.
k=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{256-112}}{2}
Multiplicera -4 med 28.
k=\frac{-\left(-16\right)±\sqrt{144}}{2}
Addera 256 till -112.
k=\frac{-\left(-16\right)±12}{2}
Dra kvadratroten ur 144.
k=\frac{16±12}{2}
Motsatsen till -16 är 16.
k=\frac{28}{2}
Lös nu ekvationen k=\frac{16±12}{2} när ± är plus. Addera 16 till 12.
k=14
Dela 28 med 2.
k=\frac{4}{2}
Lös nu ekvationen k=\frac{16±12}{2} när ± är minus. Subtrahera 12 från 16.
k=2
Dela 4 med 2.
k^{2}-16k+28=\left(k-14\right)\left(k-2\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 14 och x_{2} med 2.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}